Mer nyheter fr��n CRB

Etiska problem med helgenomsekvensering

Fri, 12 May 2023 11:56:00 GMT

Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinisk etik har nyligen publicerat ett uttalande som belyser tre etiska problem med helgenomsekvensering. Tekniken har varit avgörande i att identifiera de genetiska mekanismerna bakom många olika sjukdomar som tidigare varit okända, samt identifiera sällsynta diagnoser. Tekniken används i allt större utsträckning i hälso- och sjukvården för att förbättra diagnostik och behandling. I sitt uttalande pekar Svenska Läkaresällskapet på tre etiska problem, nämligen hur man bör hantera bifynd, oklara fynd och informerat samtycke.

Att balansera etik och empati i rekrytering av barn med cancer för forskning

Thu, 27 Apr 2023 11:39:00 GMT

Varje år diagnostiseras mer än 40 000 barn i världen med cancer och forskning inom ämnet är viktigt för att kunna förbättra behandling, överlevnad och livskvalitet för dessa barn. Men att rekrytera barn till forskning för med sig etiska utmaningar. En nyligen publicerad artikel i BMC Medical pekar på behovet av att balansera rollerna mellan barn och föräldrar i gemensamma beslutsprocesser.

Lektor i vårdetik sökes

Tue, 07 Mar 2023 09:47:00 GMT

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap söker en universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdetik inom grundutbildningen på institutionen. Innehavaren av tjänsten förväntas också ha ett nära samarbete med Centrum för forsknings- och bioetik (CRB). Sista ansökningsdag 13 april 2023!

Bredda debatten om neurorättigheter

Mon, 13 Feb 2023 13:41:00 GMT

Behovet av system som relglerar neuroteknologier har lett till upprop för nya ”neurorättigheter”. Men förslaget har lett till en livlig debatt. I en ny bok diskuterar flera experter de utmaningar som teknikutvecklingen skapar för befintliga regelverk. Ett av kapitlen har skrivits av Arleen Salles, som anser att vi borde reflektera mer över hur problemen ramas in och mer dialog med allmänheten.

Inbjudan till diskussion av ny målbeskrivning för etik på läkarprogrammet

Wed, 01 Feb 2023 16:49:00 GMT

Det nya 6-åriga läkarprogrammet innebär att allmäntjänstgöring ersätts av en bastjänstgöring och att grundutbildningen blir legitimationsgrundande. Universiteten blir ensamma huvudmän för utbildningen, en omställning som ställer höga krav på lärosätena. Just nu pågår ett intensivt arbete med att uppdatera och revidera lärandemoment och målbeskrivningar. En av dem handlar om etikundervisningen på läkarprogrammet. Författarna bjuder nu in till diskussion om målen i en debattartikel i Läkartidningen.

Skillnader i hälsolitteracitet och sökande efter hälsoinformation hos svenskar

Tue, 13 Dec 2022 12:52:00 GMT

Svenskar med begränsad hälsolitteracitet tog inte del av undersökningsresultat i sin elektroniska patientjournal i samma utsträckning som de med tillräcklig hälsolitteracitet. Det visar en nyligen publicerad studie i BMC Public Health av Erica Sundell och Åsa Grauman vid Centrum för forsknings- och bioetik och Josefin Wångdahl vid Karolinska Institutet. Skillnader i hälsolitteracitet kan också leda till ojämlik tillgång till trovärdig och kvalitetssäkrad hälsoinformation.

Åsa Grauman beviljas fellowship för forskning om hur allmänheten uppfattar risk för cancer

Tue, 22 Nov 2022 08:44:00 GMT

Åsa Grauman beviljas 3 648 000 kronor av Cancerfonden för att studera hur allmänheten uppfattar sin cancerrisk, riskkommunikation och hur de gör avvägningar mellan förändrade levnadsvanor och riskreducering. Anslaget är ett treårigt fellowship.

Hur uppfattar vi riskinformation om hjärt- och kärlhälsa?

Thu, 06 Oct 2022 06:00:00 GMT

CRB-forskaren Åsa Grauman tilldelades Riskkollegiets 2022 års pris till en lovande ung riskforskare. Hon tilldelades priset för sin doktorsavhandling om hur människor uppfattar sin risk för att drabbas av hjärtsjukdom och hur människor påverkas av kardiovaskulär riskinformation. På Riskkollegiets årsmöte gav hon ett uppskattat föredrag av sitt arbete, som nu finns tillgängligt på YouTube.

Vi söker en doktorand i bioetik med fokus på kostrådgivning och nutritionsbehandling!

Tue, 20 Sep 2022 13:30:00 GMT

Centrum för forsknings- och bioetik söker en doktorand som ska arbeta i ett projekt om etiska dilemman och etisk kompetens vid nutritionsbehandling och kostrådgivning, inkluderande en utvärdering av en utbildningsintervention. Denna tjänst är en av fem doktorandtjänster i Uppsala universitets forskarskola i medicinsk humaniora. Sista ansökningsdag 7:e oktober!

Ny lista med 50 tveksamma bioetiska tidskrifter

Wed, 24 Aug 2022 11:11:00 GMT

Tveksamma tidskrifter, så kallade ”predatory journals” är ett problem inom alla akademiska fält. Etikbloggen har under flera år publicerat en lista över tidskrifter som man som bioetiker bör undvika att publicera sig i. Nu finns 2022 års lista tillgänglig!

Är du vår nya kommunikatör?

Tue, 19 Apr 2022 13:50:00 GMT

Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) är en mångvetenskaplig forskningsmiljö med tydlig kommunikationsprofil. Vi leder kommunikationsarbetet i flera internationella forskningsprojekt, samt driver två forskningsbloggar. Vi söker dig som är en driven skribent, tycker om att arbeta i team och gillar när saker går fort. Du kommer att arbeta i projektform och producera innehåll till web, sociala medier och nyhetsbrev som ska passa i olika projektkanaler.

Ansvar är en nyckelfaktor för implementering av riktlinjer för behandling av patienter med nedsatt medvetenhet

Tue, 19 Apr 2022 08:41:00 GMT

Nedsatt medvetenhet kommer av förödande hjärnskador. Diagnosen och behandlingen av patienter med sådana sjukdomar, som på engelska kallas disorders of consciousness, väcker många kliniska, men också etiska, frågor. Frågor som forskare fortfarande letar svar på. Nya riktlinjer, både europeiska och amerikanska, ger viktiga rekommendationer för att förbättra både diagnos och behandling för den här patientgruppen. Men enligt Michele Farisco och Arleen Salles finns det fortfarande utmaningar att övervinna, såväl etiska som praktiska.

Vi söker en doktorand i klinisk medicinsk etik: inriktning prioriteringar i vården

Fri, 01 Apr 2022 11:46:00 GMT

Centrum för forsknings- och bioetik söker en doktorand som ska arbeta i ett projekt som handlar om den etiska grunden för bedömning av allvarlighet som ett prioriteringskriterium i hälso- och sjukvården. Arbetet innehåller i första hand filosofiska metoder som begreppsanalys och normativ analys. Även intervjuer med vårdpersonal som gör prioriteringar samt enkäter kan förekomma. Välkommen med din ansökan senast 22 april!

Neuroetiken kan ge svar på frågor om etik och reglering av artificiell intelligens

Mon, 21 Feb 2022 08:46:00 GMT

Forskningsfältet kring artificiell intelligens växer stadigt. Precis om antalet riktlinjer som ges ut för att hantera de etiska frågor som uppstår i design, utveckling och användning av AI-applikationer. I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Neuroethics föreslår Michele Farisco, Kathinka Evers och Arleen Salles att en del av de tillämpade etiska frågor som täcks av dessa riktlinjer måste utvärderas med hjälp av begreppsanalys, ett område där neuroetiken kan ge verktyg för att hantera en del av de praktiska utmaningarna kring artificiell intelligens.

Empirisk etik ska utforska acceptans för AI i hälso- och sjukvården

Thu, 17 Feb 2022 07:43:00 GMT

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Att upptäcka den tidigt är nyckeln för framfångsrik behandling. Forskare utforskar nu hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att tolka mammografibilder. Som en del av det nylanserade projektet AICare kommer Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik att använda sig av empirisk forskning för att stötta den etiska diskussionen om att använda AI-baserade verktyg inom hälso- och sjukvården.

Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

Mon, 07 Feb 2022 12:26:00 GMT

Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 423 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.

Ny professor i medicinsk etik: ”Jag vill vitalisera forskningen i klinisk medicinsk etik”

Mon, 31 Jan 2022 07:26:00 GMT

Den 1 februari tillträder Niklas Juth sin tjänst som professor i medicinsk etik på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, där han kommer att verka även på Centrum för forsknings- & bioetik. Vill du veta mer om rollen, forskningsintressen och ambitionen för forskning och utbildning? Läs Åsa Malmbergs intervju!

Anna T. Höglund ny professor i vårdetik

Wed, 01 Dec 2021 06:16:00 GMT

Den asymmetriska relationen mellan patienter och personal i hälso- och sjukvården är fylld av etiska dilemman. Något som sätter vårdetiken i fokus. Den 1 december 2021 befordras Anna T. Höglund till professor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning. Med det stärks vår också vår profil kring klinisk etik!

Niklas Juth tillträder ny lärostolsprofessur i medicinsk etik inrättad av Uppsala universitet & Region Uppsala

Mon, 06 Dec 2021 06:35:00 GMT

Hälso- och sjukvården hanterar etiska dilemman på daglig basis. Både i relation till diagnos och behandling av patienter, men också frågor som rör sjukvårdens organisation och tillgång till vård. Medicinsk etik är ett prioriterat område för Uppsala universitet och Region Uppsala, som tillsammans inrättar en lärostolsprofessur i medicinsk etik vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Den nya professorn kommer också att vara verksam vid Centrum för forsknings- & bioetik. Den 1 februari 2022 tillträder Niklas Juth tjänsten, där han i samarbete med regionen och den Medicinska fakulteten kommer att utveckla arbetet med medicinetiska frågor.

Policyrekommendationer: Skapa förutsättningar för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens

Fri, 19 Nov 2021 14:23:00 GMT

Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot vår hälsa och samhällsutvecklingen. Vårt beteende och våra val kan påverka utvecklingen i både positiv och negativ riktning. Den ökande antibiotikaresistensen är därför ett problem som vi alla måste ta ansvar för tillsammans. Ansvaret sträcker sig från förskrivning av antibiotika inom hälso- och sjukvården hela vägen till de produkter vi väljer i livsmedelsbutikernas mejeriavdelningar och om vi ser till att vara ordentligt vaccinerade innan vi reser bort.

Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom

Thu, 21 Oct 2021 06:16:00 GMT

I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.

Screen4Care accelererar diagnostik för sällsynta sjukdomar genom genetisk screening av nyfödda & AI

Tue, 19 Oct 2021 08:03:00 GMT

Idag lanseras Screen4Care-projektet. 35 partners har siktet inställt på att förkorta tidsspannet mellan att diagnostiseras med en sällsynt sjukdom och effektiv intervention. Med hjälp av genetisk screening av nyfödda och avancerade analysmetoder som maskininlärning ska projektet spendera 5 år och 25 miljoner euro på att tackla det största hindret för patienter med sällsynta sjukdomar: den långa och invecklade vägen till diagnos. Allt inom ramverket för EU:s och EFPIA:s gemensamma initiativ Innovative Medicines Initiative.

European Academic Integrity Week 2021

Thu, 07 Oct 2021 06:36:00 GMT

För att fira Global Ethics Day 2021, den globala etikdagen, organiserar det europeiska nätverket för akademisk integritet (European Network for Academic Intregrity, eller ENAI) en hel vecka med aktiviteter för akademisk integritet tillsammans med Uppsala universitet. I år firas veckan, precis som förra året, med en serie lunchwebinarier den 18-22 oktober. Men med undantag för onsdagen, Global Ethics Day, där lokala aktiviteter premieras. Webinarierna är gratis och alla kan registrera sig!

Många underskattar sin risk för hjärt-kärlsjukdom

Fri, 24 Sep 2021 06:36:00 GMT

Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden.

Sveriges 7 medicinska fakulteter överens om obligatorisk kurs i forskningsetik

Thu, 16 Sep 2021 11:58:00 GMT

De sju medicinska fakulteterna i Sverige har kommit överens om att deras personal ska gå en kurs i forskningsetik. Alla forskande och undervisande nyanställda vid vetenskapsområdet medicin och farmaci som anställs i minst ett år ska gå en kurs i forskningsetik under sitt första anställningsår.

Otillräcklig information om kliniska prövningar för barn med cancer på YouTube

Tue, 14 Sep 2021 06:25:00 GMT

Föräldrar till barn med cancer letar ibland efter information om kliniska prövningar på internet. Vi vet väldigt lite om vad de hittar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik analyserat innehållet, kvaliteten och tillförlitligheten hos YouTube-videor om just kliniska prövningar för barn med cancer. Det visar sig att potentiella fördelar var oproportionerligt överrepresenterade. Men riskerna nämndes bara lite kort eller inte alls.

51 procent av forskare har gjort avsteg från god forskningssed

Fri, 03 Sep 2021 08:38:00 GMT

En ny undersökning visar att 51% av forskare i Nederländerna gjort avsteg från god forskningssed. Till exempel genom att ge dålig handledning eller ensidigt citera forskning som stöder den egna tesen. Hela 8% har begått oredlighet, som att hitta på eller förvanska sina data eller resultat. Det är alarmerande, säger Stefan Eriksson, föreståndare for Uppsala Universitets Centrum för forsknings- & bioetik, i en kommentar för Vetenskapsradion den 2 september 2021.

Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata

Tue, 06 Jul 2021 08:12:00 GMT

Sjukvården, forskningsprojekt och myndigheter, men också många företag är beroende av att människor delar med sig av sin hälsoinformation digitalt. I en ny studie har forskaren Jennifer Viberg Johansson undersökt under vilka omständigheter människor känner sig bekväma att dela sådan information.

Policyrekommendationer: Informera om risk för hjärt- och kärlsjukdomar

Tue, 22 Jun 2021 10:18:00 GMT

Alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska göras efter noggranna avvägningar om nytta och risk för individen. Men experter och allmänhet har ibland olika syn på vad nyttan faktiskt är. Genom att undersöka vilka grupper som gynnas av insatserna kan de riktas mot särskilt sårbara grupper och individer. I vår nylanserade serie med policyrekommendationer berättar Åsa Grauman om hur man på bästa sätt kan informera allmänheten om risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Preferensforskare sökes för projekt om genetisk screning av nyfödda

Fri, 11 Jun 2021 10:38:00 GMT

Vi söker en forskare på heltid för ett projekt om vilka preferenser föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal har när det gäller genetisk testning och screening av nyfödda. Tjänsten ingår i ett tvåårigt internationellt forskningsprojekt. Sista ansökningsdatum 19 juli!

Lyssna på patienterna i läkemedelsgodkännanden!

Wed, 12 May 2021 11:15:00 GMT

Patienterna vill få sina röster hörda och beslutsfattarna vill lyssna. Men de har inte haft verktygen. Preferensstudier kan vara just det verktyg som behövs för att kunna ta hänsyn till patientperspektivet i beslutsprocesser. Karin Schölin Bywalls avhandling utforskar när och hur man kan använda patienters preferenser som underlag för läkemedelsgodkännanden. Hon försvarar avhandlingen den 12 maj 2021.

Var tredje underskattar risk för hjärtinfarkt

Mon, 19 Apr 2021 06:45:00 GMT

Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.

Vi söker en preferensstudie-postdoc!

Wed, 14 Apr 2021 07:52:00 GMT

Vi söker dig som vill arbeta i ett fem-årigt internationellt forskningsprojekt som syftar till att studera föräldrars och hälso- och sjukvårdspersonalens preferenser gällande screening och genetisk testning av nyfödda för sällsynta diagnoser samt försök att identifiera patienter med symtom via deras elektroniska medicinska journaler och en algoritm. Hur informationen uppfattas kommer att undersökas med ett instrument som mäter Empowerment.

Påverkar pedagogiska verktyg patienters preferenser?

Wed, 24 Mar 2021 08:54:00 GMT

Att veta hur patienter gör avvägningar mellan risk och nytta är användbart i beslutsfattande om till exempel vilka läkemedel som utvecklas, vilka som ska bli tillgängliga för patienter och vad de ska kosta. Efterfrågan på patienters preferenser ökar kontinuerligt. Men för att vara användbara i beslutsprocesser behöver preferenserna som samlas in i preferensstudier komma från informerade deltagare. Ofta används pedagogiska verktyg för att se till att deltagarna får den information de behöver. En nypublicerad artikel avslöjar att de pedagogiska verktygen ibland påverkar patienters preferenser.

Kampen mot antibiotikaresistensen: Vi kan bli bättre!

Mon, 15 Mar 2021 08:30:00 GMT

I skuggan av Coronapandemin väntar nästa globala hälsokris: antibiotikaresistens. Redan idag är resistens ett av de största hoten mot global hälsa, och hotar vår tillgång till säker mat och utvecklingen av samhällen i stort. Vem som helst kan drabbas av effekterna, oavsett hur gamla vi är eller vilket land vi bor i. Å ena sidan uppstår resistens hos bakterier ibland oavsett vad vi gör, å andra sidan kan vi skynda på processen genom att använda antibiotika på ett oansvarigt sätt. Den 15 mars försvarar Mirko Ancillotti en avhandling om vilka drivkrafter människor har i sitt användande av antibiotika och hur vi kan uppmuntras att bli mer ansvarsfulla.

Är du vår nästa Professor i medicinsk etik?

Wed, 03 Mar 2021 07:05:00 GMT

Centrum för forsknings- & bioetik stärker sin kliniska profil och rekryterar just nu en professor i medicinsk etik: Ett tvärvetenskapligt forsknings- och undervisningsämne som kritiskt, analytiskt, och empiriskt studerar etiska och moraliska aspekter av biomedicinsk forskning och klinisk praxis. Vi vill se din ansökan senast 31 mars!

EU-projektet ENLIGHTENme ska utforska hur städers belysning påverkar hälsa och välbefinnande

Thu, 04 Mar 2021 07:36:00 GMT

Att se till att stadsmiljön är välbelyst har länge stått på europeiska städers prioriteringslista. Men med en växande världsbefolkning och ökande urbanisering utsätts vi för elektriskt ljus om nätterna. Både utomhus och inomhus. Det här kan ha skadlig effekt på våra sömnvanor, på vår hälsa och vårt välmående. ENLIGHTENme, ett projekt finansierat av EUs Horisont 2020-program med 22 partners i tio länder, ska ta fram stöd och verktyg som beslutsfattare kan använda för att planera ljussättningen i stadsmiljö på ett sätt som främjar folkhälsan.

EU-projektet Neurotwin ska ta fram ny behandling mot Alzheimers sjukdom

Tue, 23 Feb 2021 08:58:00 GMT

Personliga hjärnmodeller kan ge nya neurovetenskapliga insikter, minska osäkerheten i diagnoser och lägga grunden för behanlingsgenombrott. Det är vad projektet Neurotwin hoppas bidra till. Genom att förena elektromagnetism och fysik ska de bidra till ny behandling av Alzheimers sjukdom. Manuel Guerrero och Kathinka Evers, båda verksamma vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- och bioetik, ansvarar för det neuroetiska och filosofiska arbetet i projektet.

Ingen data, ingen policy: Nytt projekt ska öka jämställdheten i 7 europeiska forskningsorganisationer

Mon, 01 Feb 2021 07:51:00 GMT

Ett nytt europeiskt projekt lägger grunden för strukturella förändringar som krävs för att öka jämställdheten forskningsmiljöer. MINDtheGEPs, där GEP står för jämställdhetsplaner, kommer under fyra år att skapa god praxis och identifiera åtgärder som minskar klyftorna mellan män och kvinnor på sju universitet och privata forskningsinstitut i Europa. Tillsammans med förlaget Elsevier bidrar Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) med expertis inom forskningskommunikation.

Pandemi – beslutsfattande, kommunikation & vaccination: Vi ses på Smers etikdag 2020!

Fri, 04 Dec 2020 07:45:00 GMT

Etiska vägval genomsyrar såväl beredskapen inför en pandemi som kampen mot smittan. Smer, Statens medicinsk-etiska råd, ordnar en digital etikdag 2020. I år består den av tre webbinarier, all med pandemi som genomgående tema. Vår Jessica Nihlén Fahlquist kommer att delta i sessionen om vaccin mot Covid-19.

Kommunicera om genetisk risk: etiska, sociala & psykologiska frågor

Tue, 06 Oct 2020 13:08:00 GMT

Medicinsk forskning hittar hela tiden nya sätt att identifiera genetiska variationer och att länka dem till sjukdomar och läkemedelsbehandlingar. Mängden information som forskningen producerar bara ökar, men det finns fortfarande frågetecken kring hur den här informationen ska hanteras. Forskarna som deltog i Mind the Risk-projektet som koordinerades från Centrum för forsknings- & bioetik har publicerat sina fynd i en antologi om genetisk riskkommunikation.

Akademisk integritet i fyra webbinarier!

Tue, 06 Oct 2020 09:46:00 GMT

Centrum för forsknings- och bioetik står som värd för fyra lunchwebbinarier tillsammans med European Network for Academic Integrity (ENAI) under den europeiska veckan för akademisk integritet 19-23 oktober! Vi ordnar ett webbinarium för varje arbetsdag under vecka 48, utom onsdagen (21 oktober) när vi hoppas att man vill fira Global Ethics Day på sin lokala institution.

Ett nytt sätt att skräddarsy behandling av akut myeloisk leukemi

Tue, 29 Sep 2020 09:00:00 GMT

Med hjälp av biomedicinska analyser, en ny algoritm samt patienters preferenser kommer forskare i Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland och Sverige att under 3 års tid utveckla nya behandlingar för akut myologisk leukemi, en typ av cancer där personlig behandling inte tidigare har funnits tillgänglig.

Skynda långsamt mot coronavaccinet

Tue, 22 Sep 2020 06:55:00 GMT

Ett sprillans nytt virus, första pandemin i modern tid och det första vaccinet väntas vara godkänt i januari eller februari 2021. Det har gått ett år. Kan de ens gå så fort? Och vad kan konsekvenserna bli om vi inte skyndar tillräckligt långsamt? Jessica Nihlén Fahlquist intervjuas i Sveriges Radios Vetenskapsradion På djupet.

Våra kulturbundna hjärnor

Tue, 29 Sep 2020 06:42:00 GMT

Våra hjärnor påverkas av våra sociala och kulturella miljö. De kulturella avtryck som förvaras i hjärnan styr utvecklingen av den. Vår omgivning lämnar viktiga spår. Men kan vi göra ett bättre jobb? I en ny publikation diskuterar Kathinka Evers om vi kan vara 'epigenetiskt proaktiva' och anpassa sociala strukturer för att gynna hjärnans utveckling.

Kan tid och rum vara länken mellan hjärnan och sinnet?

Wed, 23 Sep 2020 08:41:00 GMT

Ett av naturens sista vetenskapliga mysterier är frågan om hur neural aktivitet förvandlas till mental aktivitet. Hittills har forskare främst undersökt hur hjärnan beter sig i vissa situationer, under kortare tid. Nu föreslår Georg Northoff, Soren Wainio-Theberge och Kathinka Evers att det som saknas är en djupare förståelse av hjärnans aktivitet i rum och tid under längre perioder.

Forskare behöver allmänhetens förtroende för att kunna dela genomisk data

Fri, 18 Sep 2020 06:36:00 GMT

Genetisk forskning bygger på att grupper kan dela data med varandra, både nationellt och internationellt. I dagarna publicerades den hittills största studien av allmänhetens inställning till forskningen och att dela genetisk information i American Journal of Human Genetics. Ifall allmänheten saknar förtroende för vem forskarna delar data med kan det få konsekvenser for genetisk forskning. Mindre än hälften av de som besvarat enkäten säger att de vill dela sin genetiska information för att användas i mer än ett syfte. Det skickar ett tydligt budskap till forskarna att börja bygga förtroende hos allmänheten.

Tilliten till vaccin kan skadas av det ryska utspelet

Fri, 14 Aug 2020 08:52:00 GMT

Bristande transparens i forskningen kring det ryska vaccinet mot Covid-19 kan påverka tilliten till myndigheter och vaccin. Men det ryska vaccinet väcker också andra frågor, som hur man egentligen bör förhålla sig till forskning från mindre demokratiska länder?

Att arbeta och leva under Coronakrisen: råd från Human Brain Project

Wed, 24 Jun 2020 07:07:00 GMT

Coronapandemin har förändrat hur vi jobbar och lever. Mycket av både jobbet och livet har flyttat ut på internet. Hur ser vi till att digitalt arbete blir framgångsrikt och en värdefull upplevelse?

Coronapandemin väcker svåra etiska frågor

Thu, 14 May 2020 07:52:00 GMT

Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas? Det handlar om olika etiska perspektiv, menar Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala.

Inte bättre cancerbehandling i läkemedelsstudier

Tue, 12 May 2020 09:21:00 GMT

Många tror att cancerpatienter som deltar i läkemedelsstudier får bättre behandling än andra. En ny studie ledd av forskare på Uppsala universitet visar att så inte är fallet. Det inte går inte bättre för cancerpatienter bara för att de deltar i en läkemedelsstudie.

Vad kan man kräva av läkare i corona-tider?

Tue, 05 May 2020 10:55:00 GMT

Läkare har ett ansvar att värna patientens autonomi, att inte skada, att fördela resurser rättvist och att göra gott. Men vad de här etiska principerna betyder i praktiken är något som läkare tolkar olika. För vem är det man ska göra gott, till exempel. Är det för patienten, en patientgrupp, eller för hela samhället? Med begränsade resurser och stora behov ställs de här frågorna på sin spets. Och ibland orsakar de konflikt mellan läkare.

Forskarpodd: Etiska vägval i en pandemi

Tue, 07 Apr 2020 14:20:00 GMT

Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter om det blir brist på intensivvårdsplatser? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas, för att skydda de mest sårbara från smittspridning? I avsnitt 47 av Uppsala universitets "Forskarpodden" pratar vi om folkhälsoetik med Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist.

Vad ska vi äta? Ett etiskt ramverk för välgrundade matval

Fri, 06 Mar 2020 09:58:00 GMT

Det är svårt att vara en etiskt medveten konsument idag. Dels på grund av att det är så många aspekter att ta hänsyn till och dels för att det är svårt att få fram tillräcklig och tillförlitlig information att grunda sina matval på. Men det innebär inte att det är meningslöst att fundera över vad som är rätt och gott i relation till matetiska konflikter. Anna T. Höglund utforskar etiska matval i en ny publikation.

För snabba förändringar i förlossningsrutiner efter Swepis-studien?

Tue, 03 Mar 2020 12:34:00 GMT

Kommunikationen av preliminära och nypublicerade forskningsresultat har lett till att Region Dalarna och Region Uppland ändrat sina rutiner och börjat erbjuda kvinnor induktion efter 41 veckor. Nu kommer kritik från utomstående forskare, som menar att forskningen bör granskas i sin helhet innan slutsatser dras och rutiner ändras.

Vårdens styrning och etik fokus på Etikdagen 2019

Fri, 10 Jan 2020 12:19:00 GMT

Styrning och etik var temat för Statens medicin-etiska råds etikdag 2019. Bland annat ställdes frågan: Vilken etisk kompetens behöver vårdens beslutsfattare? Anna T. Höglund, docent i etik och lektor i vårdetik vid Centrum för forsknings- & bioetik, var på plats. Hon presenterade tillsammans med Erika Falkenström på ämnet ”Etik i policy och styrningspraktik: Vilken etisk kompetens behöver vårdens beslutsfattare?”.

Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?

Wed, 06 Nov 2019 15:17:00 GMT

Oavsett om vi är medvetna eller inte, hjärnan fungerar på samma sätt ändå. Nu när vi vet detta, hur ska vi då förhålla oss till medvetslösa patienter? Vad betyder det egentligen att vara ”vid medvetande”? Och hur är vårt medvetande kopplat till vår fysiska hjärna?

Äggdonation för genredigering av embryon utsätter kvinnor för hälsorisker

Tue, 05 Nov 2019 15:07:00 GMT

Dagens metoder för genredigering möjliggör precis modifikation av DNA och skulle kunna användas för att korrigera gener som orsakar sjukdom. Många studier behövs för att utvärdera om genredigering av embryon är en säker och effektiv metod. För att kunna utföra dessa studier behövs många embryon. Och då behövs många äggdonatorer. CRB:s Emilia Niemiec och Heidi Howard belyser hälsoriskerna som kvinnor utsätts för i samband med äggdonation för det här syftet i en korrespondens till tidskriften Nature.

Att välja mat väcker etiska frågor

Wed, 16 Oct 2019 08:40:00 GMT

Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etiska kompetens inom det här området.

Fuskande studenter: Det finns en naivitet på svenska universitet och högskolor

Wed, 18 Sep 2019 12:59:00 GMT

SVT nyheter skriver att enkäter visar att svenska studenter använder kommersiella spökskrivningstjänster i mindre utsträckning än studenter i andra länder. Samtidigt ökar antalet engelskspråkiga kurser vid svenska högskolor och universitet, vilket i sig kan öka frestelsen. – Det finns en naivitet i Sverige, säger Sonja Bjelobaba, forskare vid Uppsala universitet, som också är associerad till universitetets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB).

Framtidens AI-etik

Thu, 11 Jul 2019 13:15:00 GMT

Det är svårt att förutse konsekvenserna av att utveckla och använda ny teknik. Myndigheter och organisationer sliter med att utvärdera etiken, juridiken kring tekniken. Och vilka konsekvenser den kan få för mänskliga rättigheter. Vi använder IT-system i forskning, inom industrin och i våra hem. Just nu arbetar tre europeiska forskningsprojekt med att utveckla verktyg och rekommendationer för att hantera de här frågorna: SIENNA, SHERPA och PANELFIT.

Test för ärftliga sjukdomar inför graviditet väcker etiska frågor

Tue, 16 Apr 2019 09:02:00 GMT

Allmän screening för genetiska sjukdomar kan ge par som vill skaffa barn fler valmöjligheter. Men det skulle också hota vårdens grundläggande värden om människosyn och solidaritet, det skriver Amal Matar i sin avhandling. Nu har hon intervjuats av Dagens Nyheter (DN).

Sjuksköterskor och läkare har olika syn på HLR-beslut

Tue, 16 Apr 2019 07:55:00 GMT

Att komma in till en patient som har fått hjärtstopp och inte veta om det finns ett ställningstagande till hjärt-lungräddning är inget man vill uppleva som sjuksköterska. Ändå händer det. Mona Pettersson spenderade 8 år på att forska om just detta. I processen intervjuade hon både sjuksköterskor och läkare. Det visade sig att etiska konflikter om HLR-beslut är vanligare än hon trodde.

Övervakad av mamma och pappa

Fri, 29 Mar 2019 13:05:00 GMT

Hör Jessica Nihlén Fahlquist, universitetslektor i biomedicinsk etik vid Centrum för forsknings- och bioetik, pratar om risker och etik, både inom teknik och inom folkhälsa, i Utbildningsradions (UR) ”Barnaministeriet”.

Vad ska vi äta? Om mat och etik

Fri, 29 Mar 2019 10:40:00 GMT

I Anna T. Höglunds bok »Vad ska vi äta?« aktualiseras de stora frågorna om produktion och konsumtion av mat. Att den mat vi äter påverkar klimatet, liksom djurhanteringen och att den har ett direkt samband med vår hälsa påminns vi dagligen om.

SCAPIS-deltagare har svårt att tillgodogöra sig testresultaten

Tue, 26 Mar 2019 07:28:00 GMT

Åsa Grauman, doktorand vid Centrum för forsknings- och bioetik, har frågat deltagare i den stora SCAPIS-studien hur de upplever testresultatende fick efter att ha deltagit i studien. De värdesätter undersökningarna, men identifierar brister i kommunikationen av testresultaten.

Den svenska allmänheten och antibiotikaresistens

Tue, 12 Mar 2019 12:10:00 GMT

Bakterier som kan motstå effekterna av antibiotika är ett av dagens största hot mot den globala hälsan. CRBs Mirko Ancillotti forskar om hur medveten allmänheten är om det här hotet.

Etiska problem med genetisk screening inför graviditet

Fri, 01 Mar 2019 09:53:00 GMT

Ska den offentliga sjukvården ge par möjlighet till utökad screening för genetiska sjukdomar redan innan de bestämmer sig för att skaffa barn? Ett sådant screeningprogram skulle kanske ge oss fler reproduktiva valmöjligheter och en större känsla av självbestämmande. I den andra vågskålen ligger etiska värden, visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Etikrapportörprogrammet i Human Brain Project

Mon, 25 Feb 2019 09:49:00 GMT

CRB:s Manuel Guerrero är ansvarig för Human Brain Projects program för etikrapportering. Läs om hur programmet skapar kommunikationslänkar inom projektet för att nå och bibehålla projektets målsättningar inom ansvarsfull forskning och innovation (Responsible Research and Innovation).

Patienters syn på att inkluderas i beslut om läkemedel

Wed, 16 Jan 2019 09:51:00 GMT

Det finns ett ökat intresse bland patienter, läkare, myndigheter och läkemedelsföretag att inkludera patienternas syn på beslut om läkemedel och läkemedelsutveckling. Patienters inflytande kan bli större genom så kallade preferensstudier. Reumatikerförbundet har intervjuat CRB:s Karin Scölin Bywall, som forskar om patientprefenser.

Forskning - på gott och ont?

Fri, 14 Dec 2018 12:26:00 GMT

Hur säkrar vi en ansvarsfull forskning och forskningsetik? Hur minimerar vi risken för att forskningsresultat används till fel ändamål eller hamnar i orätta händer? Och vem bär ansvar för forskningens resultat. CRB fanns representerat vid FORMAS frukostseminarium om forskningsetik.

Den svåra etiken vid beslut om att inte ge HLR

Fri, 14 Dec 2018 11:05:00 GMT

Om en svårt sjuk patient inte är hjälpt av hjärt-lungräddning vid hjärtstopp ska det finnas ett väl dokumenterat beslut om att inte återuppliva. Men beslutet tas ibland alltför sent, är otydligt eller inte tillräckligt väl kommunicerat. Och mitt i detta står sjuksköterskan och ska snabbt tolka situationen. Mona Pettersson beskriver i sin avhandling den svåra etiken vid beslut om Ej HLR inom hematologi och cancervård.

Patienters syn på att inkluderas i beslut om läkemedel

Thu, 06 Dec 2018 12:28:00 GMT

Det finns ett ökat intresse för att samla in åsikter från en större grupp av patienter utöver de bidrag som lämnas av enskilda patientrepresentanter inom läkemedelsutveckling. Det kan göras med hjälp av ”preferensstudier”. De gör det möjligt för beslutsfattare och forskare att ta reda på hur en grupp patienter väger fördelar och nackdelar med läkemedel mot varandra. Men vad tycker patienterna om den här utvecklingen?

Neurovetenskapliga rön om drogberoende väcker etiska frågor

Fri, 23 Nov 2018 10:53:00 GMT

En artikel om neurovetenskapen kring drogberoende väcker frågor om etiken och policy kring beroende. Enligt författarna, som ingår i Human Brain Projects filosofi- och neuroetikgrupp så bidrar både ekonomiska och sociala faktorer till hur stor risken är för en individ att blir beroende.

Beslut om att inte återuppliva: Sjuksköterskors och läkares perspektiv

Thu, 15 Nov 2018 09:23:00 GMT

I samband med beslut att inte återuppliva patienter som får hjärtstillestånd uppkommer ofta etiska frågeställningar. Sjuksköterskor och läkares olika perspektiv står ibland i konflikt, och det kan leda till frustration. I en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet har Mona Pettersson undersökt de kliniska och etiska perspektiven på ”Ej HLR-beslut” inom cancervården.

Article on gene editing one of the most cited in European Journal of Human Genetics

Thu, 08 Nov 2018 10:33:00 GMT

A paper by CRB researcher Heidi C. Howard et al. on points and questions to consider for a responsible way forward for gene editing in humans is listed as one of the most cited and shared articles published in European Journal of Human Genetics between 2016-2017.

Bristfällig information till cancerpatienter

Wed, 03 Oct 2018 07:18:00 GMT

Cancerpatienter som söker information på internet om tidiga experimentella studier, riskerar att få dålig och ibland felaktig information – och det på officiella webbsidor som ska kunna informera om aktuella prövningar. Det här kan få konsekvenser för patienterna, visar en ny studie från Uppsala universitet.

Etisk kompetens och Ej HLR-beslut

Tue, 10 Jul 2018 10:24:00 GMT

Inom cancervården är det vanligt med beslut om att inte återuppliva patienter med hjälp av hjärt-lungräddning. De sjuksköterskor och läkare som deltar i beslutsprocessen står inför etiska dilemman. För att agera med patientens bästa i åtanke behöver de lita på sina etiska omdömen. Då behöver de etisk kompetens.

RRI och filosofi i Human Brain Project

Tue, 03 Jul 2018 08:14:00 GMT

Forskning och vetenskap väcker många etiska, juridiska och sociala frågor. Ansvarsfull forskning och innovation (Responsible research and innovation, RRI) har blivit ett viktigt etiskt och politiskt tema för Europeiska kommissionen. En ny publikation från forskare i Human Brain Project föreslår att filosofisk reflektion kan komplettera RRI-metoder genom att tillföra ontologiska och epistemologiska perspektiv på forskning och vetenskap.

Boksläpp: På spaning efter etik inom hälso- och sjukvård

Wed, 13 Jun 2018 13:13:00 GMT

Politiker, tjänstemän och vårdgivarnas direktörer har ett stort inflytande över hälso- och sjukvårdens villkor och möjligheter att fungera i praktiken. Hur ser de på sitt etiska ansvar? Och vilken etisk kompetens behövs för ledning och styrning av vården på landstingsnivå? Erika Falkenström och Anna T Höglund behandlar frågorna i "På spaning efter etik".

Självkörande bilar – hur säkert är säkert nog?

Sun, 06 May 2018 09:50:00 GMT

Jessica Nihlén Fahlquist, universitetslektor i biomedicinsk etik vid CRB, efterlyser en etisk genomlysning av de olycksscenarier bilarna kan ställas inför. Hon har fördjupat sig i etiska frågor som lyfts i samband med utvecklingen av autonoma bilar och artificiell intelligens.

Att publicera bioetik 2018 – var och var inte?

Fri, 04 May 2018 13:02:00 GMT

Stefan Eriksson och Gert Helgesson uppdaterar varje år en lista över tveksamma tidskrifter – ofta kallade ”predatory journals” – som kan locka bioetikforskare att publicera sig i dem.

Ett kontinuum av medvetande

Fri, 27 Apr 2018 12:30:00 GMT

Både naturvetenskaperna och filosofin saknar en övergripande teori om medvetande. För att bygga en sådan teori föreslår forskarna i filosofi och neuroetik hos CRB att vi behöver betrakta hjärnan som något mer än en maskin med in- och utmatning. Istället föreslår de en syn på hjärnan som ett system med inneboende, spontan aktivitet, med medvetandet som grundläggande dynamik.

Etiska problem med självkörande bilar

Wed, 21 Mar 2018 14:03:00 GMT

En kvinna i Arizona i USA blev nyligen påkörd av en Uber-taxi av Volvomodell när bilen var i "autonomt läge". Enligt Jessica Nihlén Fahlquist, lektor i medicinsk etik, aktualiserar fallet flera etiska problem med självkörande bilar.

Stefan Eriksson nytt rektorsråd för god forskningssed

Wed, 21 Feb 2018 11:38:00 GMT

Från och med februari är Stefan Erikssonrektorsråd för god forskningssed vid Uppsala universitet. Ett nytt uppdrag som innebär att både vara rådgivare till rektor och att samordna universitetsövergripande frågor på området.

SIENNA-projektet lägger grunden för ansvarsfull teknikanvändning

Thu, 19 Oct 2017 10:00:00 GMT

Politiska beslutsfattare runtom i världen kämpar med att hitta sätt att utvärdera konsekvenserna av ny teknik. Genetik, artificiell intelligens och robotik samt tekniker för att förbättra människors förmågor eller utseende utmanar både etik och mänskliga rättigheter. Därför har forskare från fyra kontinenter gått samman i SIENNA-projektet för att hitta sätt att förbättra befintliga etiska och juridiska ramverk. CRB ingår i konsortiet som tillsammans fått knappt €4 miljoner från EUs Horizon 2020-program.

Nytt sätt att se på personlig identitet

Thu, 31 Aug 2017 06:48:00 GMT

Personlig identitet är ett av bioetikens mest diskuterade teman. Vad krävs det för att människor som oss ska kunna leva och existera? Svaren brukar fokusera antingen på psykologiska aspekter av personlig identitet eller biologiska fakta, det vill säga att vi i allt väsentligt är djur.

DEBATT: Vem tar ansvar när tekniken fattar besluten?

Thu, 18 May 2017 07:56:00 GMT

Reflektion är nödvändig om tekniken ska bidra till det goda samhället. Det skriver Jessica Nihlén Fahlquist i en debattartikel i NyTeknik.

James Giordano förstärker vår neuroetikprofil

Tue, 14 Mar 2017 08:53:00 GMT

Senare i vår kommer James Giordano förstärka CRBs neuroetikgrupp. Han ingår sedan tidigare i gruppen som arbetar med neuroetik och filosofi inom Human Brain Project.

Vi måste prata mer om tekniketik

Wed, 01 Mar 2017 14:20:00 GMT

Teknikutvecklingen går framåt i rask takt. I en intervju i Computer Sweden ger Jessica Nihlén Fahlquist sin syn på vilket ansvar ingenjörer, utveklare och företag har och vilka värderingar som byggs in i tekniken.

Ulrik Kihlbom blir docent i medicinsk etik

Wed, 01 Mar 2017 10:28:00 GMT

Vetenskapsområdet för medicin och farmaci vid Uppsala universitet har beslutat att anta Ulrik Kihlbom som docent i medicinsk etik

Ny rapport om barns rättigheter inom biomedicin

Tue, 24 Jan 2017 09:00:00 GMT

Europarådets kommitté för bioetik (DH-BIO) har publicerat en rapport som identifierar områden inom naturvetenskap och biomedicin som kan ha konsekvenser för barns rättigheter. Rapporten har skrivits av tre specialister inom medicinsk rätt vid Uppsala universitet.

Ny forskningsetikutbildning för handledare

Tue, 20 Dec 2016 14:42:00 GMT

Varför är forskningsetik viktigt? Och vad behöver du veta när du handleder doktorander? Nu lanserar vetenskapsområdet för medicin och farmaci en ny kurs handledare inom vetenskapsområdet.

Sveriges radio om genetik, etik och juridik

Thu, 10 Nov 2016 14:31:00 GMT

Idag diskuterar Vetandets värld om föräldrar ska ha rätt till information om sina ofödda barns hela arvsmassa och andra gen-etiska och juridiska frågor. I programmet medverkar Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt och Santa Slokenberga, doktor i medicinsk rätt, som är knutna till CRB, samt Richard Rosenquist Brandell, klinisk genetiker och forskare vid institutionen för genetik och patologi vid Uppsala univeristet och Lisa Fogelberg från bröstcancerföreningen Agatha.

Vetenskapsrådet beviljar anslag för etiska och juridiska aspekter av stamcellsforskning

Wed, 02 Nov 2016 09:55:00 GMT

Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, har fått 2 100 000 kronor från Vetenskapsrådet för att analysera etiska och legala frågor omkring användningen av embryonala stamceller för att utveckla insulinproducerande celler för patienter med diabetes. Projektet kommer också att utveckla ett förslag till riktlinjer för framtida klinisk användning.

Lyssna på patienten

Tue, 18 Oct 2016 08:27:00 GMT

Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.

Föräldrars tankar kring genetisk screening innan graviditet

Mon, 17 Oct 2016 15:00:00 GMT

Tekniker för genetisk screening har utvecklats på senare år. Nu är det möjligt att testa om man är bärare av anlag för flera sjukdomar redan innan det är dags at försöka bli gravid. Men vill blivande föräldrar veta vilka sjukdomar de kan föra vidare till sina barn?

Vi behöver diskutera jämlikhet i hälsa

Tue, 04 Oct 2016 08:59:00 GMT

En grupp forskare från Uppsala universitet; Högskolan i Gävle och Mälardalens högskola visar att vi fortfarande är långt ifrån vad den svenska hälso- och sjukvårdslagen föreskriver: Jämlik hälsa för hela befolkningen.

Vårdgivares syn på screening innan graviditet

Tue, 31 May 2016 12:25:00 GMT

Frågan om reproduktiv genetisk screening omges av diskussioner. Den etiska debatten handlar om frågor kring reproduktiv autonomi, medikalisering, diskriminering och föräldraansvar. En ny studie kring utökad genetisk screening av par innan de försöker bli gravida visar att svensk hälso- och sjukvårdspersonal delar samma farhågor.

Ålder, utbildning och kunskap om hälsa påverkar hur vi förstår risk

Thu, 19 May 2016 09:11:00 GMT

Vi vet att människor har svårt att tolka riskinformation. Det gör det svårt för forskare som vill veta hur folk väger risker mot nytta. En ny studie visar att vår förmåga att förstå risk påverkas av ålder, utbildning och hälsokunskap. Det betyder att forskare behöver utveckla strategier för att kunna undersöka hur människor har för preferenser när det gäller riskinformation.

Ny bok om direktkommunikation med hjärnan

Fri, 13 May 2016 08:31:00 GMT

Det skulle kunna vara möjligt att använda neurovetenskapliga metoder för att kommunicera med spädbarn och patienter med tillstånd i hjärnan som reducerar deras medvetande, till exempel koma. I en ny bok ger flera författare en systematisk genom gång av de filosofiska, vetenskapliga, etiska och juridiska problem som den möjligheten för med sig.

Hjälp att välja en bra bioetiktidskrift

Tue, 19 Apr 2016 08:32:00 GMT

Det lär finnas mer än 8 000 tveksamma tidskrifter, så kallade predatory journals, som tjänar sina egna ekonomiska intressen istället för forskningen och sina läsare. För att hjälpa bioetiker att välja var de ska publicera sina artiklar postar Stefan Eriksson och Gert Helgesson två listor över tidskrifter på the Ethics Blog: En med rekommendationer och en som avråder.

Debatt: Gråzoner ett sätt att blanda bort korten

Thu, 10 Mar 2016 13:25:00 GMT

Efter skandalen med experimentella operationer med syntetiska luftstrupar på Karolinska Institutet har man börjat tala om gråzoner i lagstiftningen. Det stämmer inte, skriver idag flera svenska etikforskare på Svenska Dagbladets debattsidor.

Lek hjälper barn med cancer

Mon, 07 Mar 2016 10:31:00 GMT

Barn är en särskilt utsatt grupp i vården. En pilotstudie har visat att föreställande lek kan hjälpa cancersjuka barn att kommunicera med läkare och sjuksköterskor. Nu startar ett treårigt projekt som ska undersöka om metoden kan öka barnens livskvalitet och välbefinnande.

Debatt: Stå upp för allas lika värde – grundlagen kräver det

Wed, 16 Sep 2015 12:08:00 GMT

19 jurister, bland andra Moa Kindström Dahlin och Anna-Sara Lind från CRB, har publicerat ett upprop i Dagens Nyheter. Enligt undertecknarna är det viktigt att veta vad vårt rättsystem säger när är starka krafter ifrågasätter människors lika värde.

Intervju med Kathinka Evers i 3AM Magazine

Sun, 20 Dec 2015 12:54:00 GMT

Kathinka Evers berättar om vad neuroetik är och skillnaden mellan den grundforskning och tillämpad neuroetik, relationen mellan hjärnforskning och sociologi, tankeläsning, etiska frågor som uppstår när människor hamnar i tillstånd med förändrat medvetande, hjärnsimulering och relationen till filosofi. Och mycket annat.

RADIO: Lyhörda experter bättre på att övertyga vaccinskeptiker

Fri, 06 Nov 2015 12:39:00 GMT

Mydigheter och sjukvård behöver bli ödmjukare och mer lyhörda i sin kommunikation kring vaccin-biverkningar säger Jessica Nihlén Fahlquist i Vetenskapsradions veckomagasin. Avsnittet handlar om POTS, en sjukdom som ger hjärtklappning, yrsel, svimningar och värk och som misstänks ha samband med HPV-vaccination.

DEBATT: En ny etikprövningslag behövs

Tue, 09 Feb 2016 10:30:00 GMT

I ljuset av Macchiariniaffären skriver Mats G. Hansson ett debattinlägg om det svenska etikprövnigssystemet som "silar mygg och sväljer kameler".

Vem ringer Vårdguiden 1177?

Tue, 13 Jan 2015 12:54:00 GMT

Alla svenska landsting är knutna till Vårdguiden 1177. Men betyder det att vi har tillgång till vård på lika villkor i Sverige? Kanske inte. En studie som publicerades nyligen visar att språkförmåga och genustillhörighet kan påverka om du använder tjänsten eller inte.

Open MIND – filosofi, kognitionsforskning och neurovetenskap

Thu, 22 Jan 2015 12:48:00 GMT

Häromdagen onlinepublicerades en open access-bok som samlar det senaste arbetet inom filosofi, kognitionsforskning och neruovetenskap. Kathinka Evers från Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) är en av författarna.

Etikluncher för ingenjörer och naturvetare

Mon, 26 Jan 2015 12:45:00 GMT

I vår bjuder TekNat, DRI (den reflekterande ingenjören) samt UTN (Uppsala teknolog- och naturvetarkår) in till en lunchseminarieserie med fokus på etik.

Hur det är att vara ett djur

Wed, 08 Apr 2015 11:43:00 GMT

Det är en sak att säga att människor är djur, men det är en helt annan sak att faktiskt inse att "jag är ett djur". Vad är det som händer med oss när vi får den insikten om oss själva?

Sekvensera nyföddas genom

Thu, 23 Apr 2015 09:59:00 GMT

Det går snabbare och är billigare än någonsin att sekvensera hela genomet. Om vi kan ha nytta av informationen i hälso- och sjukvården kanske det är en bra idé att passa på att sekvensera alla nyfödda. Eller ska vi låta bli?

Kontraster mellan människor och djur

Mon, 27 Apr 2015 09:44:00 GMT

Filosofer använder ofta kontraster mellan människor och djur som en retorisk figur. Det är lätt att tro att de gör det för att de är antropocentriska. Men är det verkligen därför de ställer djur mot människor?

Patienter förstår inte alltid syftet med läkemedelsstudier

Mon, 17 Aug 2015 09:19:00 GMT

Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.

Bioetiker rekommenderar brett samtycke

Thu, 27 Aug 2015 11:23:00 GMT

Forskare använder olika typer av samtycke när de samlar prover för framtida forskning. Resultatet blir förvirring kring vilken typ av forskning som är tillåten. Men det skapar också oförutsedda hinder för framtida forskning och leder ibland till att forskning faktiskt utförs utan samtycke.

Öppenhet förstör chans till patent

Sun, 21 Jun 2015 12:44:00 GMT

En grupp forskare skriver på Svenska Dagbladets debattsida att det finns faktorer som lägger hinder i vägen för innovativ forskning.

Anna T. Höglund får Vårdforskningsmedel

Fri, 26 Jun 2015 12:37:00 GMT

Områdesnämnden för medicin och farmaci ger Anna T. Höglund 200 000 kronor för Mona Petterssons doktorandprojekt om 0-HLR-beslut (att inte inleda hjärt- lungräddning).

Första europeiska biobanken för forskning kring bröstmjölk och läkemedel

Wed, 05 Jun 2019 07:15:00 GMT

Nu startar ett stort europeiskt forskningsprojekt som ska fylla kunskapsluckor omkring läkemedelsbehandling av gravida och ammande kvinnor. För att kunna utvärdera effekten av läkemedel under graviditet och amning kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som står på olika läkemedel. Proverna kommer från kvinnor runt om i Europa. Dessutom kommer läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab i Uppsala att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester i blod och bröstmjölk.

Biobank Sverige öppnar helpdesk för biobanksetik och juridik

Mon, 29 Oct 2018 09:10:00 GMT

Den 29 oktober lanseras Biobank Sveriges ELSI Helpdesk. Supporttjänsten erbjuder rådgivning och information om etiska, legala och sociala frågor som kan uppstå när man samlar in, hanterar och forskar på humana prov.

Genetisk risk: Ska forskare berätta?

Mon, 24 Sep 2018 08:30:00 GMT

Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Ja, skulle många säga, om informationen är till nytta för deltagarna. Men hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.

Överföring av personuppgifter mellan EU och länder i Afrika

Thu, 23 Aug 2018 07:14:00 GMT

Trots att den europeiska dataskyddsförordningen (GDPR) ger utrymme för att dela data mellan EU och tredje land är det svår att hitta sätt som fungerar för att föra personuppgifter mellan EUs medlemsstater och Afrikanska länder. De vägar som är öppna bygger på tillämpning av EU-regler som innebär att möjligheterna till översyn är begränsade. I sin tur leder det till risker för människors integritet.

Vi söker en juridisk projektsamordnare

Tue, 19 Dec 2017 09:24:00 GMT

Vill du handlägga frågor som gäller tolkning av svenska och europeiska regelverk för biomedicinsk forskning som använder biobanker och persondata? Vi söker en jurist till en svensk ELSI-helpdesk för biobanksforskare. Ansökan senast 20 februari.

Sannolikhet hjälper inte forskningsdeltagare förstå genetisk risk

Thu, 23 Nov 2017 19:11:00 GMT

Numeriskt angiven sannolikhet att utveckla sjukdom hjälper inte alltid forskningsdeltagare att förstå risk. Istället verkar människor förstå genetisk risk som ett binärt koncept: antingen har du risk att utveckla sjukdom, eller inte.

Rapport från workshop om samarbeten mellan industri och offentligt finansierad forskning

Wed, 04 Oct 2017 07:20:00 GMT

Europeiska forskningsfinansiärer stödjer modeller för samarbeten mellan industri och offentligt finansierad forskning. I november 2016 arrangerades en workshop i Uppsala omkring etiskt uthålliga partnerskap med fokus på sällsynta diagnoser.

Ny svensk jurist i BBMRI-ERICs ELSI helpdesk

Fri, 03 Mar 2017 07:56:00 GMT

Från och med 1 februari 2017 tar Santa Slokenberga över efter Moa Kindström Dahlin i BBMRI-ERICs ELSI Common Service.

B3Africa – halvtidsrapport

Fri, 03 Mar 2017 16:55:00 GMT

Nu är B3Africa är halvvägs. Under sina första 18 månader tog projektet två viktiga steg: Utvecklingen av en teknisk lösning för biobanksforskning och design av ett kulturkänsligt etiskt och juridiskt ramverk för att skydda provgivare.

Nytt regelverk för hantering av oredlighet i forskning

Mon, 06 Mar 2017 07:36:00 GMT

Nyligen presenterades ett betänkande där ett nytt regelverk för att hantera och utreda oredlighet i forskning. En ny lag föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Här presenterar Anna-Sara Lind viktiga nyheter i förslaget.

Stamceller: en ny typ av biobanksmaterial?

Mon, 06 Mar 2017 07:54:00 GMT

Stamceller är kanske inte det första vi tänker på som biobanksmaterial. Det finns särskilda biobanker som fokuserar på just stamceller. Och som biobanksmaterial betraktat för de här cellerna med sig etiska och juridiska frågor som skiljer sig från de traditionella.

CRB-forskare i referensgruppen till den svenska forskningsdatautredningen

Tue, 13 Dec 2016 16:54:00 GMT

Regeringen har tillsatt en utredning, Forskningsdatautredningen (U 2016:04) i syfte att se över regelverket rörande personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. I referensgruppen till utredningen finner vi tre forskare från CRB: Mats G. Hansson, Anna-Sara Lind and Jane Reichel.

Ny forskning om hantering av hälsodata i cyberrymden

Fri, 09 Dec 2016 13:16:00 GMT

Digital teknik gör det möjligt och skapar ett tryck på att använda människors hälsodata för både forskning och kommersiella syften. Vi är på väg att skapa en ”cyberrymd” av hälsodata som måste hanteras på sätt som uppfyller människors krav på styrning, säkerhet och integritet. Samtidigt som det finns behov av att använda data för samhällsnyttan. De här frågorna tas upp i nytt forskningsprojekt som finaniseras av Nordforsk.

Reglering av genetiska tester som säljs direkt till konsumenter

Wed, 07 Dec 2016 08:54:00 GMT

Hälso- och sjukvårdstjänster väcker många juridiska frågor och är svåra att reglera. Det handlar inte bara om tjänsternas kvalitet och om att skydda de som använder dem, utan också om kompetens och befogenhet hos de som erbjuder tjänsterna. Här skriver Santa Slokenberga, doktor i juridik, om dessa frågor i ljuset av sin forskning om den europeiska regleringen av genetiska tester som marknadsförs direkt till konsumenter.

Dataskydd i praktiken – svenska perspektiv

Mon, 26 Sep 2016 07:27:00 GMT

Lagstiftningsarbetet med att ta fram en dataskyddsförordning inom den Europeiska unionen har nu avslutats sedan förordningen beslutades i april nu i år. Aktiviteten i regeringskansliet har dock inte avstannat. Här kommenterar Anna-Sara Lind följderna för Sverige.

Riktlinjer om informerat samtycke får IRDiRC-märkning

Thu, 22 Sep 2016 11:34:00 GMT

En uppsättning riktlinjer för informerat samtycke i internationella forskningssamarbeten omkring sällsynta diagnoser är numera en av IRDiRCs ”Recognized Reources”. Riktlinjerna har utvecklats inom ramen för RD-Connect.

Workshop om samarbeten mellan industri och akademi

Fri, 23 Sep 2016 08:56:00 GMT

På senare år har universitet lagt ner mycket möda på att marknadsföra samarbete med industrin. Medicinska fakulteter uppmuntrar sina forskare att använda sig av entreprenörskap, starta företag och inleda formella samarbeten. Tillsammans med RD-Connect och CHIPme bjuder vi in till diskussion om de här frågorna under en två dagar lång workshop. Ämnet är praxis på området och initiativ omkring sällsynta diagnoser den 7-8 november i år.

ELSI Helpdesk: Vad är det?

Thu, 22 Sep 2016 08:43:00 GMT

Genom sin så kallade ELSI–grupp ger BBMRI-ERIC svar på etiska, rättsliga, sociala och samhälleliga frågor. ELSI står för Ethical, Legal, and Social Issues som är relaterade till biobankande och biobanks-aktiviteter, bland annat i form av praktiska råd och tolkningar avseende ny lagstiftning. Här ger Moa Kindström Dahlin sin syn på den nya helpdeskfunktion som hon just nu ansvarar för att bygga upp.

Data Protection Regulation: final result

Mon, 20 Jun 2016 11:10:00 GMT

Anna-Sara Lind gives us an update on the what the final results of the negotiations for a general data protection regulation in the European Union.

Både risker och nytta med identifierbara data

Tue, 14 Jun 2016 11:05:00 GMT

Det finns risker med att hantera persondata i forskning. Deltagare kan komma till skada om de kan identifieras av obehöriga. Men det finns också klara fördelar när det gäller patientsäkerhet, diagnos och behandling om forskare har möjlighet att skilja mellan individer genom att identifiera dem.

Vad tycker du om genetisk forsking?

Fri, 27 May 2016 09:33:00 GMT

Genetisk forskning är helt beroende av att människor donerar prover och tillåter att genetisk information om dem delas mellan forskargrupper över hela världen. Så att den kan jämföras med data från andra individer. För att ta reda på vad människor faktiskt tycker i de här frågorna lanseras nu en unik studie, YourDNAYourSay, för att ta reda på vad allmänheten tycker och tror om genetisk information.

Europeisk genetisk forskning: Fortfarande inte möjligt att få tillbaka individuella resultat

Mon, 09 May 2016 12:25:00 GMT

När det gäller genetisk forskning finns ett växande konsensus kring att deltagare ska erbjudas sina individuella resultat. Det gäller under förutsättning att det finns en solid vetenskaplig grund för informationen de får och att det på något sätt är möjligt att göra något för att undvika att man utvecklar en genetisk sjukdom. Trots det är det inte praxis att lämna ut resultat i europeisk genetisk forskning. Skälen är många. Bland annat saknas både lagstiftning, riktlinjer och resurser som kan göra det möjligt.

BBMRI-ERIC behöver ELSI-experter

Wed, 04 May 2016 13:35:00 GMT

BBMRI-ERIC har en ELSI Common Service som är beroende av input från experter. Just nu behöver de din hjälp!

Nytt avtal om överföring av personuppgifter till USA

Tue, 15 Mar 2016 13:58:00 GMT

Det ogiltigförklarade Safe Harbour-beslutet har försatt forskningssamarbeten i en knepig situation. Här ger Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, en uppdatering om de pågående förhandlingarna.

Effektivt samtycke för effektiv forskning

Mon, 14 Mar 2016 12:29:00 GMT

Nya sekvenseringstekniker och den ökade delningen av data i internationella forskningsprojekt utmanar processerna för informerat samtycke. Det ökar komplexiteten och ställer krav på samordning, särskilt när det gäller sällsynta diagnoser.

Gentester för konsumenter saknar tydlig samtyckesprocess för biobankning och forskning

Mon, 14 Mar 2016 10:28:00 GMT

Helgenom- och helexomsekvensering håller på att bli både billigare och mer lättillgängligt. Tekniker med hög kapacitet inte är inte längre bara tillgängliga inom forskningen: Idag kan både patienter och konsumenter få hela sitt genom sekvenserat. Men kommersiella gentester är inte helt oproblematiska.

ELSI kopplar samman juridiken med etiska och sociala frågor

Wed, 09 Dec 2015 10:06:00 GMT

BBMRI-ERIC är en gemensamt europeisk plattform för biobanksverksamhet och biobanksforskning. En ELSI-grupp har ansvar för de etiska, juridiska och samhälleliga frågor som uppstår inom ramen för arbetet. Moa Kindström Dahlin, doktor i offentlig rätt, står för den rättsliga expertisen i Uppsalas bidrag till gruppen. Här kan du läsa några av hennes reflektioner kring de frågor som aktualiseras.

Osäker hamn för forskare

Wed, 09 Dec 2015 10:02:00 GMT

Många europeiska forskningsprojekt har de så kallade Safe harbour-klausulerna som rättslig grund för att kunna skicka och dela data mellan EU och USA. Dessa projekt kan nu hamna i en svår sits när nu EU-domstolen i en dom dragit slutsatsen Safe harbour inte längre är en korrekt rättslig grund för att dela data mellan länderna i EU och USA.

Hur människor värderar riskinformation

Wed, 09 Dec 2015 10:00:00 GMT

Den svenska SCAPIS studien identifierar individuella riskfaktorer för hjärt- och lungsjukdom. Men hur uppfattar forskningsdeltagare och patienter risk? Och vad vill de veta? Just nu pågår två doktorandprojekt som undersöker människors preferenser och uppfattningar.

Vad kan ERIC göra för biobanksforskning?

Wed, 21 May 2014 09:39:00 GMT

Vilken nytta har biobanksforskare av EU:s forskningsstyrningsverktyg ERIC? Svaret på den frågan hittar man i European Journal of Human Genetics där Jane Reichel, Anna-Sara Lind, Mats G. Hansson och Jan-Eric Litton från BBMRI-ERIC ger en analys av nyttan.

Data protection update – A word on the legislative process

Mon, 28 Apr 2014 09:16:00 GMT

On March 12, the European Parliament accepted the Data Protection regulation. When it comes to EU regulation, this is only the beginning of the process. Anna-Sara Lind, Associate Professor of Public Law, gives us her word on the legislative process.

Trust takes more than guidelines and review

Fri, 25 Apr 2014 09:14:00 GMT

Research ethics has developed into an extra legal regulatory system. Guidelines serve as steering documents, committees oversee and consent procedures are formal.

New law for Biobank researchers

Fri, 25 Apr 2014 09:13:00 GMT

The decision taken by the Swedish Data Inspection Board to stop the Life Gene research project was the point of departure for a lively nationwide debate on the legal criteria for biobank research projects in Sweden. The Data Inspection Board based its decision on the fact that Life Gene’s research purpose was not specific enough: This made it incompatible with the requirements of both the EU Data protection directive and the Swedish Personal Data Act.

Dealing with genetic risk information

Mon, 28 Apr 2014 08:55:00 GMT

How do we evaluate and handle genetic risk information? For the coming six years, the Centre for Research Ethics & Bioethics (CRB) will co-ordinate an international research project to support health care, patients and decision makers.

The principles for sharing

Tue, 23 Sep 2014 08:49:00 GMT

To improve health care and validate research, we need to provide easier access to samples and data: Access that at the same time is ethical. This is the guiding principle in a new charter for sharing of biospecimens and data published by an international group of researchers in the European Journal of Human Genetics.

New law for research databases?

Fri, 12 Sep 2014 08:48:00 GMT

The Swedish Government considers national registries a unique and important resource. But the legal situation for these registries is unclear and could stand in the way of research.

LifeGene: Case closed?

Mon, 15 Sep 2014 08:47:00 GMT

The LifeGene project has been heavily discussed among biobank researchers in the last couple of years. The project gave rise to a number of both scientific and legal matters.

ELSI common service for BBMRI-ERIC

Mon, 15 Sep 2014 08:43:00 GMT

BBMRI-ERIC is a platform for long term research collaborations between EU countries. Within the platform, groups can develop standards for technical, legal and ethical purposes and set up criteria for biobanks. It could also offer new possibilities for researchers to communicate with policymakers.

IRDIRC rekommenderar riktlinjer för delning av prover och data

Mon, 28 Sep 2015 08:08:00 GMT

Den internationella “Charter of principles for sharing bio-specimens and data” har fått en recommendation från IRDiRC, ett internationellt konsortium för forskning om sällsynta diagnoser.

Ny ansats för europeisk dataskyddslagstiftning

Mon, 28 Sep 2015 08:06:00 GMT

Den föreslagna europeiska dataskyddsförordningen fortsätter sin resa genom lagstiftningsproceduren. I sommar startar “trilogen” där Rådet, Europaparlamentet och Kommissionen skall försöka förhandla fram en slutversion. Anna-Sara Lind kommenterar här den pågående processen.

Global research infrastructure for biobanking

Sun, 27 Sep 2015 08:03:00 GMT

The University of the Western Cape in South Africa just hosted the first meeting of B3Africa – a Horizon2020 CSA Action to bridge European and African biobanking and biomedical research.

Bioethicists suggest broad consent for biobank research

Mon, 28 Sep 2015 07:57:00 GMT

It is still unclear what kind of consent should be used when collecting biological samples for future research. Different forms of consent are practiced. This creates another uncertainty: which research is actually permitted with the collected samples?

Ny bok om reglering av biobanksforskning

Tue, 24 Feb 2015 11:03:00 GMT

Biobanksforskning och genomisk information håller på att förändra hur vi ser på hälso- och sjukvården. Det väcker frågor om hur vi ska reglera både forskning och sjukvård. I en bok som kom ut nyligen på Springer förlag höjer flera författare en kritisk röst.

Research ethics for medicine and the life sciences

Tue, 24 Feb 2015 11:01:00 GMT

Research ethics and research integrity is not just following regulation. Researchers
need the ability to identify ethical aspects in their own research. And to do something about them.

Swedish research database legislation: update

Tue, 02 Jun 2015 09:35:00 GMT

Research databases like the Swedish Life Gene project have proven problematic and the Swedish Government has tried to find solutions for collections of samples and data for 'future research', a purpose that is not considered specific enough by the Data Inspection Board.

Information and law in transition

Tue, 02 Jun 2015 09:32:00 GMT

New information and communication technologies have created exciting new possibilities for connecting individuals across borders and continents but also significant legal, ethical and political concerns.

Genetisk risk: Forskningsdeltagare vet kanske inte vilken information de vill ha

Mon, 15 Jun 2015 11:28:00 GMT

Biobanksforskning och genomstudier handlar om att hitta samband mellan våra gener och våra sjukdomar och ibland hittar man oväntad information om enskilda deltagare. Ska de få information om att de har risk för att utveckla sjukdom? Det kan verka som en bra idé att fråga om de vill veta, men en grupp forskare varnar för att skjuta över ansvaret för det beslutet på deltagarna.

Trust based consent looks promising

Tue, 02 Jun 2015 11:25:00 GMT

Finding a model for informed consent that protects the integrity and interests of participants, future patients and researchers isn't easy. Recently, a group in Milano tested a trust based consent that I think looks promising.

Mer nyheter fr��n CRB

Etiska problem med helgenomsekvensering

Att balansera etik och empati i rekrytering av barn med cancer för forskning

Lektor i vårdetik sökes

Bredda debatten om neurorättigheter

Inbjudan till diskussion av ny målbeskrivning för etik på läkarprogrammet

Skillnader i hälsolitteracitet och sökande efter hälsoinformation hos svenskar

Åsa Grauman beviljas fellowship för forskning om hur allmänheten uppfattar risk för cancer

Hur uppfattar vi riskinformation om hjärt- och kärlhälsa?

Vi söker en doktorand i bioetik med fokus på kostrådgivning och nutritionsbehandling!

Ny lista med 50 tveksamma bioetiska tidskrifter

Är du vår nya kommunikatör?

Ansvar är en nyckelfaktor för implementering av riktlinjer för behandling av patienter med nedsatt medvetenhet

Vi söker en doktorand i klinisk medicinsk etik: inriktning prioriteringar i vården

Neuroetiken kan ge svar på frågor om etik och reglering av artificiell intelligens

Empirisk etik ska utforska acceptans för AI i hälso- och sjukvården

Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar

Ny professor i medicinsk etik: ”Jag vill vitalisera forskningen i klinisk medicinsk etik”

Anna T. Höglund ny professor i vårdetik

Niklas Juth tillträder ny lärostolsprofessur i medicinsk etik inrättad av Uppsala universitet & Region Uppsala

Policyrekommendationer: Skapa förutsättningar för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens

Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom

Screen4Care accelererar diagnostik för sällsynta sjukdomar genom genetisk screening av nyfödda & AI

European Academic Integrity Week 2021

Många underskattar sin risk för hjärt-kärlsjukdom

Sveriges 7 medicinska fakulteter överens om obligatorisk kurs i forskningsetik

Otillräcklig information om kliniska prövningar för barn med cancer på YouTube

51 procent av forskare har gjort avsteg från god forskningssed

Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata

Policyrekommendationer: Informera om risk för hjärt- och kärlsjukdomar

Preferensforskare sökes för projekt om genetisk screning av nyfödda

Lyssna på patienterna i läkemedelsgodkännanden!

Var tredje underskattar risk för hjärtinfarkt

Vi söker en preferensstudie-postdoc!

Påverkar pedagogiska verktyg patienters preferenser?

Kampen mot antibiotikaresistensen: Vi kan bli bättre!

Är du vår nästa Professor i medicinsk etik?

EU-projektet ENLIGHTENme ska utforska hur städers belysning påverkar hälsa och välbefinnande

EU-projektet Neurotwin ska ta fram ny behandling mot Alzheimers sjukdom

Ingen data, ingen policy: Nytt projekt ska öka jämställdheten i 7 europeiska forskningsorganisationer

Pandemi – beslutsfattande, kommunikation & vaccination: Vi ses på Smers etikdag 2020!

Kommunicera om genetisk risk: etiska, sociala & psykologiska frågor

Akademisk integritet i fyra webbinarier!

Ett nytt sätt att skräddarsy behandling av akut myeloisk leukemi

Skynda långsamt mot coronavaccinet

Våra kulturbundna hjärnor

Kan tid och rum vara länken mellan hjärnan och sinnet?

Forskare behöver allmänhetens förtroende för att kunna dela genomisk data

Tilliten till vaccin kan skadas av det ryska utspelet

Att arbeta och leva under Coronakrisen: råd från Human Brain Project

Coronapandemin väcker svåra etiska frågor

Inte bättre cancerbehandling i läkemedelsstudier

Vad kan man kräva av läkare i corona-tider?

Forskarpodd: Etiska vägval i en pandemi

Vad ska vi äta? Ett etiskt ramverk för välgrundade matval

För snabba förändringar i förlossningsrutiner efter Swepis-studien?

Vårdens styrning och etik fokus på Etikdagen 2019

​Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?

Äggdonation för genredigering av embryon utsätter kvinnor för hälsorisker

Att välja mat väcker etiska frågor

Fuskande studenter: Det finns en naivitet på svenska universitet och högskolor

Framtidens AI-etik

Test för ärftliga sjukdomar inför graviditet väcker etiska frågor

Sjuksköterskor och läkare har olika syn på HLR-beslut

Övervakad av mamma och pappa

Vad ska vi äta? Om mat och etik

SCAPIS-deltagare har svårt att tillgodogöra sig testresultaten

Den svenska allmänheten och antibiotikaresistens

Etiska problem med genetisk screening inför graviditet

Etikrapportörprogrammet i Human Brain Project

Patienters syn på att inkluderas i beslut om läkemedel

Forskning - på gott och ont?

Den svåra etiken vid beslut om att inte ge HLR

Patienters syn på att inkluderas i beslut om läkemedel

Neurovetenskapliga rön om drogberoende väcker etiska frågor

Beslut om att inte återuppliva: Sjuksköterskors och läkares perspektiv

Article on gene editing one of the most cited in European Journal of Human Genetics

Bristfällig information till cancerpatienter

Etisk kompetens och Ej HLR-beslut

RRI och filosofi i Human Brain Project

Hur är medvetandet kopplat till hjärnan?