Nyheter fr��n institutionen f��r ekologi och genetik

Julia Tavares tilldelats stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö

Wed, 03 May 2023 13:41:00 GMT

Dr Julia Tavares, postdoktor vid Uppsala universitet, Institutet för ekologi och genetik, växtekologi och evolution, har tilldelats ett stipendium från Kung Carl XVI Gustafs 50-åriga stiftelse för vetenskap, teknik och miljö för ett projekt med titeln "Fysiologiska egenskaper hos träd i Amazonas våtmarker och konsekvenser för klimatförändringar.”

Konferens: SCAPE 2022 (Scandinavian Association for Pollination Ecology)

Thu, 07 Jul 2022 09:13:00 GMT

Konferensen SCAPE 2022 kommer att gå av stapeln 13-16 oktober 2022 på Gimo Herrgård.

Konferens: Evolution in Sweden 2023

Mon, 04 Jul 2022 11:24:00 GMT

Konferensen Evolution in Sweden kommer att arrangeras på EBC den 10-12 Januari 2023.

Kungen belönar Hans Ellegren och Lennart Elmevik

Tue, 28 Jun 2022 14:36:00 GMT

Kung Carl XVI Gustaf har beslutat att Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, och Lennart Elmevik, professor emeritus i nordiska språk, ska tilldelas H.M. Konungens medalj.

Stor donation till forskning om ekologi och genetik

Sat, 30 Apr 2022 11:12:00 GMT

Entreprenören Sverker Lerheden har beslutat att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning inom ekologi och genetik. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier delas ut till ”särskilt utvalda, bästpresterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

Så har vargarnas arvsmassa påverkats av inavel

Thu, 10 Feb 2022 15:24:00 GMT

Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung. Stammen grundades av endast tre invandrande vargar och i en ny vetenskaplig artikel visar forskarna att efter fem generationers inavel hade mellan 10 och 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.

Finns tid och energi för att stärka kvaliteten?

Tue, 21 Dec 2021 13:27:00 GMT

KRÖNIKA. Efter många år av framgångsrik forskning kombinerat med ledningsuppdrag vid universitetet lämnar Hans Ellegren åtminstone tillfälligt sitt Alma mater. Vid årsskiftet tillträder han posten som ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien.

Hanars konkurrens om att få para sig viktig för genetiskt friska populationer

Mon, 11 Oct 2021 09:43:00 GMT

Ett fåtal hanar räcker för att befrukta alla honor och de har därför liten betydelse för en populations tillväxt. Däremot är de viktiga för att rensa ut dåliga mutationer från populationen. Det här visar en ny studie från Uppsala universitet som ger fördjupad kunskap om vilka genetiska konsekvenser sexuell selektion kan ha på sikt. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Evolution Letters.

Hans Ellegren ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien

Mon, 11 Oct 2021 09:36:00 GMT

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet, har valts till ny ständig sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien. Han efterträder Göran K. Hansson vid årsskiftet 2021–2022. Som ständig sekreterare hoppas han både kunna slå vakt om Akademiens historiska arv och se till att organisationen är aktiv här och nu.

Världens sjöar förlorar syre när planeten värms upp

Thu, 16 Sep 2021 06:52:00 GMT

Syrehalterna i världens tempererade sjöar sjunker snabbt, till och med snabbare än i haven. Den slutsatsen drar forskare från bland annat Uppsala universitet i en ny vetenskaplig artikel i tidskriften Nature.

Så påverkades ekosystemet av skogsbranden i Västmanland

Thu, 16 Sep 2021 06:37:00 GMT

Forskare från Uppsala universitet, SMHI och SLU har under fyra år samlat in data från området i Västmanland som drabbades av den stora branden 2014. I sin undersökning av hur hela ekosystemets förändrats kunde de se att vattenkvaliteten i vattendrag snabbt återgick till normalvärden medan skogsmarken fortsatte att förlora kol i många år efter branden.

”Vi måste ta hänsyn till växthusgasbalansen i alla delar av vårt territorium”

Thu, 16 Sep 2021 06:28:00 GMT

Hallå där! Lars Tranvik, professor i limnologi vid institutionen för ekologi och genetik, som nyligen skrev ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att växthusgasutsläpp från svenska våtmarker, sjöar och vattendrag saknas i Sveriges klimatrapportering till FN.

Lars Tranvik i DN Debatt: Utsläpp av växthusgaser i Sverige underskattas kraftigt

Tue, 20 Apr 2021 15:18:00 GMT

Nettoutsläppet av växthusgaser från Sverige är mycket högre än vad samhället räknar med.

Små sällsynta kattdjur får inte tillräckligt skydd

Tue, 20 Apr 2021 14:54:00 GMT

Den indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. En ny studie från Uppsala universitet visar nu att bara mellan 6 och 11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristen på kunskap om arterna har varit ett hinder för förståelsen för deras behov av reservat. Forskningen presenteras i tidskriften Scientific Reports.

Svenska, finska och ryska vargar är nära släkt

Tue, 20 Apr 2021 14:37:00 GMT

Skandinaviska vargar härstammar från Finland och Ryssland, och till skillnad mot många andra av Europas vargstammar saknar de tydlig inblandning av hund. Individer har också vandrat in och ut ur Skandinavien. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet där hela arvsmassan hos över tvåhundra vargar kartlagts. Studien har publicerats i tidskriften Evolutionary Applications.

Osynliga svampar avslöjade av sin arvsmassa

Tue, 20 Apr 2021 13:18:00 GMT

Hur upptäcker man nya livsformer som inte går att se? Forskare vid Uppsala universitet har genom en ny metod, som går ut på att söka efter dna i jordprover, avslöjat existensen av två hittills okända, men mycket vanligt förekommande svamparter. De tros fylla en viktig funktion i ekosystemet, men exakt vilken roll de har är ännu inte klarlagt. Studien har publicerats i tidskriften IMA Fungus.

Lär dig mer om kungsfiskaren med Per Alström

Thu, 02 Jul 2020 10:23:00 GMT

Dvärg- och sandlärkornas släktträd har fyra grenar

Mon, 15 Jun 2020 07:07:00 GMT

Dvärg- och sandlärkorna bör betraktas som fyra olika arter istället för de två eller tre som är synsättet idag. Det föreslår en internationell forskargrupp, under ledning av forskare från Uppsala universitet, som har analyserat dna från 130 dvärglärkor och den närstående sandlärkan.

Fler arter av talgoxar än tidigare känt

Mon, 15 Jun 2020 07:04:00 GMT

Talgoxe av arten Parus major bokharensis i Xinjiang, Kina. Foto/bild: Per Alström

Det kan finnas fler olika arter av talgoxar än vad man hittills har trott. I en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet, har fem huvudgrupper av denna småfågel identifierats, till skillnad från de tre grupper som vetenskapen har räknat med fram till nu.

Nordliga insekter är känsliga för klimatförändringar

Mon, 08 Jun 2020 10:56:00 GMT

Resultaten tyder på att insekter kan komma att bli mer hotade av klimatförändringar än vad tidigare beräkningar visat. Foto/bild: Matton

Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet och Universitetet i Oviedo, Spanien, i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.

Evolutionära processer beskrivs på nytt sätt

Tue, 02 Jun 2020 13:34:00 GMT

I studien har forskarna studerat taigasädgåsen (Anser fabalis) och tundrasädgåsen (Anser serrirostris). De är så lika att det är svårt att veta vilken sorts gås du ser. Foto/bild: Matton

Forskare från Uppsala universitet har studerat hela arvsmassan för två närbesläktade gäss, taigasädgåsen och tundrasädgåsen . De kan visa på en komplex historia där utvecklingslinjer gått kors och tvärs. Resultaten har stor betydelse för hur biologer studerar artbildning och beskriver evolutionära processer.

Nytt forskningsprojekt för analys av coronavirus i avloppsvatten

Tue, 26 May 2020 14:30:00 GMT

Forskare hoppas det är möjligt att inhämta information om virusnivåer i ett samhälle genom att analysera avloppsvattnet, något som är väldigt användbart för epidemiologer och myndigheter. Foto/bild: Matton

Coronaviruset sars-cov-2 kan analyseras i avloppsvattnet. Forskare från Uppsala Universitet, KTH och SLU har fått medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt SciLifeLab för att ta reda på om reningsverk kan rena avloppsvattnet från virus.

Utsläppen av koldioxid från periodvis torrlagda inlandsvatten har underskattats

Wed, 06 May 2020 12:21:00 GMT

Antibiotika i blomma maskerade sig som naturprodukt

Mon, 06 Apr 2020 10:10:00 GMT

Forskarna har studerat de kemiska föreningarna i en scilla från Madeira för att undersöka om den kan vara användbar som läkemedel. Foto/bild: Tim Entwisle

Tidigare forskningsresultat har pekat på att en särskild typ av scilla från Madeira innehåller en kemisk förening som kan vara användbar som läkemedel. Men en ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att detta inte kan stämma. Växten hade förmodligen tagit upp antibiotika som hamnat i jorden via gödsling.

Fågelfamiljen astrilders släktträd nu rekonstruerat

Tue, 10 Mar 2020 12:28:00 GMT

Rödkindad fjärilsfink, Uraeginthus bengalus, Foto/bild: Per Alström

Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet publicerat den hittills mest omfattande studien av släktträdet för fågelfamiljen astrilder. Gruppen omfattar några av de mest populära burfåglarna.

Träffa våra forskare på Scifest!

Wed, 04 Mar 2020 15:20:00 GMT

Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Ekologi och Genetik kommer att vara där.

Svampinfektion hindrar grodors rörlighet

Mon, 24 Feb 2020 14:58:00 GMT

Gölgroda vid Upplandskusten i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis. Foto/bild: Gustav Wikström

Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen "Batrachochytrium dendrobatidis" rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU. Forskarna har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.

IEG-forskare berättar om isbildning i radio

Fri, 07 Feb 2020 08:01:00 GMT

Ny metod för att studera små och komplicerade organismer

Tue, 28 Jan 2020 11:26:00 GMT

Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt sätt att studera mikroorganismer. Den nya metoden gör det möjligt att utifrån väldigt lite material få en överblick över hela organismens DNA. I studien har forskarna använt sporer från en särskild svamp de studerar men metoden kan också användas för andra små och svårstuderade organismer.

Populärvetenskapligt blogginlägg om Prinior

Fri, 17 Jan 2020 08:02:00 GMT

Anna Qvarnström i podcast

Fri, 20 Dec 2019 08:00:00 GMT

IEG-forskare med på ranking över mest citerade och produktiva svenska forskare

Fri, 13 Dec 2019 08:07:00 GMT

Tidningen Fokus har rankat de mest citerade forskarna i Sverige i ett flertal kategorier. Institutionen för Ekologi och Genetik har ett flertal namn med i topp-100 i flera kategorier, bland annat professor Hans Ellegren i topp tio inom kategorin Medicin och livsvetenskap och professor Lars Tranvik i topp tio inom kategorin Miljövetenskap och grön biologi.

Anna Qvarnström intervjuad om nytt forum för forskningsinfrastruktur

Thu, 12 Dec 2019 12:31:00 GMT

Relevant forskningsinfrastruktur är avgörande för att kunna samla in, hantera och få tillgång till data. Men avancerad teknik är dyr och frågan vem som ska stå för kostnaderna. – Det är skarpt läge, säger Anna Qvarnström, forskningsdekan vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap.

Nya anslag till forskare på IEG

Thu, 19 Dec 2019 09:00:00 GMT

Under hösten har forskare från IEG fått anslag till nya forskningsprojekt.

Ny kunskap om sångfåglars evolution

Fri, 29 Nov 2019 11:00:00 GMT

Zebrafinkar. Foto: Wolfgang Forstmeier

En internationell forskargrupp ledd av Alexander Suh vid Uppsala universitet har sekvenserat en kromosom i zebrafinkar som kallas ”germline restricted chromosome” eller GRC. Denna kromosom finns bara i könsceller, celler som innehåller genetisk information som förs vidare till nästa generation. Forskarna upptäckte att kromosomen är tiotals miljoner år gammal och spelar en viktig roll i sångfåglars biologi, då den innehåller gener viktiga för utvecklingen av embryot.

En genetisk dragkamp mellan könen skapar variation

Tue, 19 Nov 2019 13:34:00 GMT

Hos arter med sexuell reproduktion finns inte två individer som är exakt lika och forskare har länge kämpat med att förstå varför det finns så mycket genetisk variation. Ett team av forskare från Uppsala universitet visar nu att en genetisk dragkamp mellan könen upprätthåller variation, i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology & Evolution.

Tre doktorander i biogeokemi/mikrobiell ekologi

Fri, 25 Oct 2019 13:38:00 GMT

Årets von Hofsten-föreläsning

Fri, 18 Oct 2019 11:15:00 GMT

Lyssna på forskarpodden med Per Alström

Thu, 17 Oct 2019 07:40:00 GMT

Kartläggning av Amazonas palmer är klar

Mon, 05 Aug 2019 08:14:00 GMT

Palmer i Amazonas, från en 20-årigt arbete med kartläggning av palmer och växtplatser. Foto/bild: Henrik Balslev

Under tjugo års tid har forskare vid bland annat Uppsala universitet undersökt palmer i Amazonas. Palmplantor på nästan 550 olika platser har undersökts. Det här är en viktig kartläggning för att förstå hur den biologiska mångfalden utvecklats i tropiska ekosystem, och vad som krävs för att bevara den. Arbetet presenteras i en ny studie som publiceras i tidskriften Ecology.

Dagvattendammar kan gynna biologisk mångfald

Mon, 05 Aug 2019 08:10:00 GMT

Tidig mosaiktrollslända (Brachytron pratense) som trivs vid anlagda dagvattendammar. Foto/bild: Frank Johansson

Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländearter som finns i Uppland, varav flera är relativt sällsynta i Sverige, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet.

Intervju med Hans Ellegren

Thu, 09 May 2019 07:34:00 GMT

”Våra växter och djur är ganska robusta”

Fri, 12 Apr 2019 09:01:00 GMT

Jon Ågren har i sin egen forskning bland annat studerat majvivor på Alvaret, Öland. Foto/bild: Linda Koffmar

Man kan inte vara bäst på allt. En växt kan synas och dofta mycket för att bli pollinerad, eller hålla en lägre profil för att slippa bli uppäten av växtätare. En ny forskningsstudie publicerad i Science bekräftar att växter är mästare på att anpassa sig. Snabbt kan det gå också.

Paddor i lantliga områden drabbas oftare av sjukdomsalstrande parasitsvamp

Fri, 12 Apr 2019 07:38:00 GMT

Studien utfördes kring Stockholm och Uppsala, där det finns många dammar med paddor i både urbana och lantliga områden. Foto: Simon Kärvemo

Paddor i lantliga miljöer drabbas oftare av parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis än paddor i mer urbana miljöer. Det visar en ny studie som forskare vid Uppsala universitet och SLU publicerat i den vetenskapliga tidskriften Diseases of Aquatic Organisms. Forskarna visar också att paddor som delar damm med åkergrodor löper ökad risk att drabbas av svampinfektion.

Ursprunget till vargstammen i Skandinavien kartlagd

Fri, 29 Mar 2019 13:09:00 GMT

Forskarna har kartlagt den skandinaviska vargstammens ursprung och hittar inga tecken på att hybrider mellan varg och hund bidragit till vargstammen. Foto/bild: Matton

Det finns inga tecken på att hybrider mellan hund och varg skulle ha bidragit till den skandinaviska vargstammen, en fråga som diskuterats mycket särskilt i Norge. Ursprunget tycks stå att finna i den vargstam som tidigare var utbredd i Norden och intilliggande delar av norra Europa. Det visar ny genetisk forskning från Uppsala universitet.

Lars Tranvik utsedd till Wallenberg Scholar

Mon, 25 Mar 2019 14:07:00 GMT

Professor Lars Tranvik är en av 22 utvalda forskare till att bli 2019 års Wallenberg Scholars. Det innebär ett femårigt anslag på 18 miljoner kronor för att bedriva fri forskning.

Träffa IEG på Scifest!

Thu, 07 Mar 2019 13:31:00 GMT

Kartläggning av järvens arvsmassa visar på låg genetisk variation

Thu, 14 Feb 2019 14:01:00 GMT

DNA från 11 svenska och norska järvar analyserades och forskarna kunde se att variationen i DNA hos järvarna var mycket låg.

Genetiska analyser har länge varit en viktig del av övervakningen av skandinaviska rovdjur. Forskare vid institutionen för ekologi och genetik har kartlagt hela arvsmassan hos järv och visat att den skandinaviska stammen har låg grad av genetisk variation. Variationen var på liknande låga nivå som vissa kraftigt hotade arter. Forskarna kunde också visa att storleken på populationen haft en nedåtgående trend under mycket lång tid.

Global uppvärmning kan göra tusentals svenska sjöar isfria om vintern

Thu, 31 Jan 2019 12:57:00 GMT

Foto/bild: Gesa Weyhenmeyer

Ny forskning visar att ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når över 3 grader. Forskare från bland annat Uppsala universitet har arbetat med studien, som nu presenteras i tidskriften Nature Climate Change.

Minskande snötäcke ökar utsläppen av metan från frusna sjöar

Thu, 24 Jan 2019 07:30:00 GMT

Snön avlägsnades och vattenprover togs under isen i en veckas tid. Foto/bild: Sarahi Garcia

Nya, oförutsedda effekter av klimatförändringarna uppdagas ständigt. En ny studie från Uppsala universitet och SLU visar att ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av denna kraftfulla växthusgas.

Symposium om organiska partiklar i marina ekosystem

Mon, 14 Jan 2019 10:13:00 GMT

EOS-artikel uppmärksammar forskning på organiska partiklar

Thu, 10 Jan 2019 15:15:00 GMT

Försämrad genetisk variation gör östliga gorillan ännu mer sårbar

Mon, 07 Jan 2019 08:06:00 GMT

Jämförelser av historisk och nutida arvsmassa visar att populationsminskningen hos den östliga gorillan har lett till ökad inavel och försämrad genetisk variation. Foto/bild: Amy Porter, Dian Fossey Gorilla Fund International

Den östliga låglandsgorillan har nyligen förlorat genetisk mångfald och har därmed minskade chanser att klara av framtida miljöförändringar. Det kan forskare från bland annat Naturhistoriska riksmuseet och Uppsala universitet se efter att ha jämfört arvsmassan hos nu levande djur med prover som samlades in för 100 år sedan. Antalet individer har minskat med 80 procent de senaste årtiondena. Resultaten publiceras i tidskriften Current Biology.

Hur många arter är egentligen den brunsidiga cettian?

Thu, 13 Dec 2018 14:49:00 GMT

”Babblers” skiljdes åt för 18-20 miljoner år sedan

Thu, 29 Nov 2018 08:41:00 GMT

Fnittertrastar, timalior, glasögonfåglar och sylvior hamnade på olika grenar på fåglarnas livsträd redan för 18-20 miljoner år sedan. Det visar ny forskning av en internationell forskargrupp från Sverige, Kina, Danmark, Schweiz och USA. I sina studier har forskarna analyserat DNA från över 400 arter av bland annat fnittertrastarna.

Blå kortvinge är inte bara en fågelart

Thu, 29 Nov 2018 08:34:00 GMT

Fågeln blå kortvinge (Brachypteryx montana) har hittills betraktats som en art. Nu har en internationell forskargrupp, ledd från Uppsala universitet, studerat de kontinentala och taiwanesiska populationerna och upptäckt att de tre underarter som finns i de områdena, i själva verket är tre helt olika arter.

Art och miljö påverkar vilka grodor som drabbas av parasitsvamp

Tue, 30 Oct 2018 12:12:00 GMT

Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos groddjur.
På bilden syns en grönfläckig padda. Foto: Simon Kärvemo

En vattenlevande parasitsvamp orsakar livshotande infektioner hos groddjur och anses vara en av anledningarna till att antalet grodor minskar globalt. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att antalet infektioner varierar stort mellan olika arter och att den omkringliggande miljön påverkar.

Anna Qvarnström ny prodekan

Thu, 20 Sep 2018 07:21:00 GMT

Professor Lars Tranvik får vetenskapligt pris för forskning om sötvattenekologi

Fri, 07 Sep 2018 07:29:00 GMT

Gravida kantnålshanar överger äggen om de hittar en snyggare hona

Thu, 06 Sep 2018 12:57:00 GMT

Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.

Professor Lars Tranvik får medalj för framstående vetenskapliga bidrag till limnologin

Fri, 25 May 2018 14:08:00 GMT

Genomanalys visar att amfibiedödande parasitsvamp spreds från Asien

Tue, 15 May 2018 13:52:00 GMT

Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos amfibier och anses vara en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. I en ny studie publicerad i Science har forskare från hela världen, bland annat från Uppsala universitet, samarbetat för att hitta källan till parasiten. En stam från Koreahalvön har identifierats som en ursprungsstam för parasiten, som började spridas i början på 1900-talet när den globala handeln med amfibier startade.

Hur bryts dött organiskt material ner? Ny kunskap från en studie av löst organiskt material i sjöar

Thu, 29 Mar 2018 10:32:00 GMT

Hans Ellegrens podd på Radioscience om evolution och akademiskt ledarskap

Fri, 10 Nov 2017 10:53:00 GMT

Lyssna på Hans Ellegrens podd på Radioscience om evolution och akademiskt ledarskap

Hans Ellegren utsedd till Vice Preses vid KVA

Mon, 26 Jun 2017 07:27:00 GMT

Professor Hans Ellegren, vid institutionen för ekologi och genetik, har utsetts till Vice Preses vid Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).

Evolutionsbiologi vid UU rankad topp 7 i världen

Wed, 26 Apr 2017 11:06:00 GMT

Stark ranking för Uppsala universitets Evolutionsbiologi. Endast två av Uppsala universitets ämnesområden finns med bland topp 10 i världsrankningen av universitet med avseende på forskning och utbildning. Läs mer om rankningen på http://cwur.org/2017/subjects.php#Evolutionary%20Biology

Ny kunskap om kvicksilver i sjöar

Thu, 16 Feb 2017 12:26:00 GMT

Bildning av giftigt metylkvicksilver är en nyckelprocess för de miljö- och hälsoproblem som orsakas av kvicksilver. Mekanismerna bakom processen är dock fortfarande inte klarlagda. Ett forskarlag vid Uppsala och Umeå universitet visar nu att bildningen styrs av den molekylära sammansättningen på det organiska materialet i sediment.

Stor fläck inte längre bäst – klimatförändringarna kastar om det naturliga urvalet

Thu, 26 Jan 2017 08:38:00 GMT

I en ny studie har uppsalaforskare funnit bevis för att klimatförändringarna vänder upp och ner på det naturliga urvalet när det gäller halsbandsflugsnapparens huvudprydnad. En stor vit pannfläck har tidigare gett hanarna reproduktiva fördelar men under studiens dryga tre decennier har detta svängt och istället verkar hanar med små fläckar klara sig bättre, en förändring som beror på den ökande temperaturer under våren på häckningsplatsen.

Hans Ellegren belönas med Linnémedalj

Mon, 05 Dec 2016 15:36:00 GMT

Vi gratulerar Hans Ellegren som belönas med Linnémedaljen för sina gärningar med motiveringen: Hans Ellegren belönas för sina studier av evolutionära processer som styr livets utveckling. Hur uppkommer nya arter? Vad ligger i den genetiska bakgrunden till varför närbesläktade arter kan ha barriärer som förhindrar att de korsar sig med varandra? Ellegren har bland annat kartlagt hela arvsmassan hos två olika arter av flugsnappare för att svara på dessa frågor. Resultaten har fått stora internationella genomslag och de publiceras i vetenskapsvärldens yppersta tidskrifter.

Läs hela nyheten om Linémedaljen och Rudbeckmedaljen

Grodyngel blir vegetarianer vid värmeböljor

Fri, 02 Dec 2016 14:27:00 GMT

Hur påverkar ändrade temperaturer organismers matvanor? Det är en av de frågor som forskare inom ekologi nu funderar mycket över, med anledning av klimatförändringarna. I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet att grodyngel från tre olika arter generellt började äta mer mat från växtriket under simulerade värmeböljor.

Läs mer

Brunt vatten i media

Wed, 21 Sep 2016 09:22:00 GMT

Projektet "Brunt vatten" är ett limnologiprojekt där skolor i Sverige har erbjudits möjligheten att hjälpa till med undersökningar om hur färgen på våra sjöar förändras. Gensvaret från skolorna var positivt och platserna fylldes mycket snabbt. Läs mediarapportering från projektet.

Äta, fly och älska

Fri, 14 Oct 2016 09:05:00 GMT

I djurriket kan det innebära både fördelar och nackdelar att vara en färgstark individ. I en ny studie från Uppsala universitet har forskare studerat de iögonfallande vingarna hos två arter av jungfrusländor. Deras resultat pekar på att hanarna, men inte honorna, betalar ett högt pris för att se attraktiva ut för andra jungfrusländor. Det handlar både om risken att skrämma bort sina bytesdjur och risken att själv bli uppäten.
Läs mer
Läs hela artikeln

Så påverkar klimatförändringar nedbrytningen av organiskt material

Wed, 25 May 2016 12:40:00 GMT

På väg mot haven bryts en del av det organiska material som transporterats från landekosystemen ner av mikroorganismer. Att veta vad som styr hur fort denna nedbrytning sker är avgörande för vår möjlighet att förstå hur omsättningen av organiskt material påverkas av förändringar i miljön. I en ny studie visar forskare från Institutionen för ekologi och genetik, Limnologi, Uppsala universitet och SLU hur nedbrytningen styrs storskaligt av klimatet, särskilt vattenbalansen.

Läs hela pressmeddelandet
Läs forskningsartikeln

Genetiska fördelar med samkönat sex funna hos skalbaggar

Thu, 19 May 2016 14:10:00 GMT

Hos många djur är parningsbeteenden mellan individer av samma kön vanligt förekommande. Dessa företeelser utgör en gåta för evolutionsbiologer eftersom de inte för med sig samma uppenbara fördelar som parningsbeteenden mellan honor och hanar. En färsk studie från forskare vid Institutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet, kan ge en del av svaret på frågan om varför ”samkönade” parningsbeteenden är så vanliga i djurriket.

Läs hela pressmeddelandet
Läs originalartikeln

Koralldöd tar död på fiskars förmåga att känna igen rovdjur

Thu, 12 May 2016 14:01:00 GMT

I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet (IEG, Limnologi) och James Cook University i Australien att korallblekning och koralldöd har dramatiska följder inte bara för korallen utan också för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur.

Läs hela pressmeddelandet

Ny föreståndare för Erkenlaboratoriet

Wed, 04 May 2016 06:59:00 GMT

Den 1 april tillträdde Silke Langenheder som ny föreståndare för den vetenskapliga verksamheten vid Erkenlaboratoriet. Fältstationen vid sjön Erken, 70 km nordost om Stockholm, tillhör institutionen för ekologi och genetik (EBC) och fungerar som forskningsstation och kursgård. Sedan 2013 ingår Erkenlaboratoriet i SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science) som består av nio forskningsstationer från Abisko i norr till Lönnstorp i söder.

Svenska gölgrodor växter snabbare

Thu, 14 Apr 2016 12:14:00 GMT

German Orizaola och Anssi Laurila (avd. för zooekologi, Institutionen för ekologi och genetik) har jämfört hur snabbt svenska, polska respektive lettiska gölgrodeyngel växer och funnit att de svenska tillväxer mycket snabbare än från de andra länderna vid varm temperatur. När det är kallt växer de alla lika långsamt.

Småfåglar ser inte så skarpt – men supersnabbt

Thu, 31 Mar 2016 07:28:00 GMT

Den svartvita flugsnapparen ser mer än dubbelt så snabbt som oss människor.

Foto/bild: Estormiz

Man kan förvänta sig att djur som rör sig snabbt genom sin omgivning också har förmågan att uppfatta snabba förändringar. Trots detta är fåglar mer berömda för sin goda synskärpa. Nu visar forskning från Uppsala universitet i samarbete med Stockholms universitet och SLU att små vilda tättingars syn är betydligt snabbare än hos något annat ryggradsdjur – och mer än dubbelt så snabb som en människas.

Läs hela pressmeddelandet

- Läs originalartikeln av Jannika Boström medarbetare vid IEG och SLU i PLOS ONE.

Bakterier avslöjar vad myggor har haft för sig

Wed, 16 Mar 2016 12:23:00 GMT

Den bakterieflora som finns på och i en malariamygga kan säga en hel del om myggans bakgrund, såsom var mamman kommer ifrån, var den tillbringat larvstadiet och var den hittat nektar. Att kartlägga myggpopulationers rörelsemönster på detta sätt kan bli ett värdefullt verktyg i strategier för bekämpning av malaria.

Sjöar i norr blir CO2-skorstenar i en varmare värld

Thu, 05 Nov 2015 09:55:00 GMT

Många av världens cirka 117 miljoner sjöar fungerar som våta skorstenar där stora mängder av växthusgasen koldioxid släpps ut till atmosfären. De senaste uppskattningar visade att utsläppet från världens sjöar, vattendrag och reservoar motsvarar nästan en fjärdedel av all koldioxidutsläpp från fossil förbränning.

Läs hela pressmeddelandet

Frökenfiskar i nöd signalerar efter hjälp

Wed, 28 Oct 2015 08:01:00 GMT

I en ny unik studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook Universitet i Australien att små bytesfiskar fångade av rovdjur utlöser en kemisk signal - ett nödanrop - som på ett sinnrikt sätt ökar deras chanser för överlevnad. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Läs pressmeddelande

Mutationer gav stor - men motsatt - effekt hos honor och hanar

Mon, 12 Oct 2015 12:47:00 GMT

En ny studie som publiceras idag i Current Biology beskriver hur mutationer i mitokondriernas DNA-sekvens påverkar kapaciteten att producera energi hos bananflugor. Detta påverkar både flugans fertilitet och livslängd. Men effekterna av mutationen blev helt motsatt hos honor och hanar. Jochen Wolf vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet är en av forskarna bakom studien. Läs hela artikeln

Ju större arvsmassa desto bättre

Mon, 14 Sep 2015 12:39:00 GMT

Stor arvsmassa ger bättre fortplantning. Ju större genom en individ har, desto bättre är denna på att fortplanta sig. Det visar en ny studie, som letts av Göran Arnqvist, professor i zooekologi. Läs hela nyheten

Förhistoriskt DNA länkar tidiga iberiska bönder till basker

Mon, 14 Sep 2015 10:14:00 GMT

En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet publicerar nu överraskande resultat från en DNA-studie av kvarlämningarna efter åtta iberiska stenåldersbönder. Analysen visar att tidiga iberiska jordbrukare är de närmsta förfäderna till dagens basker. Tidigare hypoteser har kopplat samman basker med tidigare jägare/samlare. Läs hela nyheten

Därför ser vi inte ut som apor

Mon, 14 Sep 2015 10:00:00 GMT

Har du någonsin funderat på varför vi inte ser ut som schimpanser – våra närmaste släktingar? Enligt en ny studie beror detta inte så mycket på vilka gener som ligger bakom utan hur och när de uttrycks. Läs mer på SVT Nyheter

Bad och riktig forskning på forskarskola

Tue, 01 Sep 2015 16:51:00 GMT

En vetenskapsskola för ungdomar i gymnasieåldern, vad kan det vara för något? Geir Løe och Emil V. Nilsson från kansliet för naturvetenskap och teknik åkte till Erkenlaboratoriet för att få vara med en dag i juli på Summer Science Camp.

Thuréus-pris till Lars Tranvik

Tue, 01 Sep 2015 07:37:00 GMT

Kungl. Vetenskaps-Societeten delar idag vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala ut sitt Thuréus-pris i naturalhistorisk-medicinska klassen till professor Lars Tranvik vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet.

Livets träd mest en buske

Mon, 24 Aug 2015 07:28:00 GMT

Bilden av Livets träd för arternas släktskap på jorden kan behöva bytas mot Livets buske. Uppsalaforskare visar nu att evolutionen tagit oväntade steg som ändrar bilden av släktskapet bland fåglar. Läs artikel på unt.se

DNA:t som bara honor har

Tue, 09 Jun 2015 11:12:00 GMT

Hos många djurarter skiljer sig kromosomerna åt mellan könen. Hanen har en Y-kromosom. Men hos en del djur, till exempel hos fåglar, är det tvärtom. Där har honorna en egen könskromosom, W-kromosomen. Uppsalaforskare har nu för första gången kartlagt den genetiska sammansättningen och evolutionen hos W-kromosomen.

Läs mer här:

Ny studie visar kemin bakom Sveriges allt brunare sjöar

Wed, 27 May 2015 20:17:00 GMT

Många svenska sjöar är konjaksfärgade av dött organiskt material. Den kemiska sammansättningen av materialet har länge varit en gåta. I en ny artikel i tidskriften Nature Geoscience och i en ny avhandling från Uppsala universitet har Anne Kellerman jämfört den kemiska sammansättningen i det organiska materialet i över hundra svenska insjöar.

Läs vidare här:

Gesa Weyhenmeyer får pedagogiska priset

Wed, 27 May 2015 08:16:00 GMT

Professor Gesa Weyhenmeyer vid institutionen för ekologi och genetik har tilldelats 2015 års pedagogiska pris inom området matematik, naturvetenskap och teknik.

Tre Uppsalaforskare prisas, däribland Mattias Jakobsson

Tue, 31 Mar 2015 08:04:00 GMT

"Tre Uppsalaforskare prisas" artikel publicerad av P4 Uppland 2015-03-31

Få havsörnar klarade istiden

Thu, 16 Apr 2015 07:36:00 GMT

"Få havsörnar klarade istiden", artikel publicerad i UNT 2015-04-16

Fåglars dna ger Uppsalaforskare klimatledtrådar

Fri, 17 Apr 2015 07:21:00 GMT

"Fåglars dna ger Uppsalaforskare klimatledtrådar", artikel publicerad på SVT Nyheter
2015-04-17

Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald

Fri, 17 Apr 2015 07:11:00 GMT

"Viktig studie av hur klimatet påverkar biologisk mångfald", publicerad på Forskning.se 2015-04-17