Nyheter

Torftig livsmiljö för suggor påverkar kultingarnas arvsmassa

Tue, 23 May 2023 11:38:00 GMT

Forskarna såg påverkan i hjärnan hos kultingar till suggor som levt i ostimulerande och obekväma förhållanden. Foto: Getty images

I en ny studie har forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor undersökt vilka avtryck en torftig livsmiljö för suggor lämnar på nästa generation. Grisarna i studien föddes upp i Brasilien och hölls enligt uppfödningsstandard i landet. Suggornas obekväma och ostimulerande miljö förde med sig flera olika typer av förändringar i epigenomet hos avkomman.

Mikael Thollesson i UppTalk Weekly

Fri, 12 May 2023 12:35:00 GMT

Mikael Thollesson har medverkat i UppTalk Weekly och pratat om utforskning av okända svampdjur i havet. Se samtalet nedan.

Grzegorz Niedzwiedzki med i P4-dokumentär

Mon, 08 May 2023 11:54:00 GMT

Forskaren Grzegorz Niedzwiedzki har medverkat i en dokumentär som heter "Dinosauriejägaren" från Sveriges Radio P4.

MIkael Thollesson i UppTalk Weekly

Wed, 12 Apr 2023 11:17:00 GMT

Mikael Thollesson kommer att vara med i samtalsserien UppTalk weekly den 18 april mellan 12:00 och 12:30. Samtalet sänds live på Youtube.

Forskare: Madagaskars biologiska mångfald akut hotad

Mon, 05 Dec 2022 14:16:00 GMT

Lemurer är ett släkte primater som är unika för Madagaskar. Foto/bild: Tobias Andermann

Madagaskar uppvisar en enorm biologisk mångfald där de flesta växt- och djurarterna inte finns någon annanstans på jorden. Men det rika livet på ön är akut hotat och nu måste regeringar och miljöorganisationer hjälpa till och bevara mångfalden i samarbete med, och till gagn för, landets befolkning. Detta skriver forskare från över 50 olika organisationen och lärosäten i tidningen Science.

Uppsala universitet leder nytt EU-projekt om psykisk hälsa

Wed, 30 Nov 2022 15:31:00 GMT

För att bättre förstå vad det är som gör att vi drabbas av psykisk ohälsa behövs mer kunskap om individers biologiska bakgrundsfaktorer. Uppsala universitet kommer att koordinera ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt med 15 olika partners som ska stärka kunskapsläget på området. Projektet startar i december och finansieras av EU-programmet Horizon Europe.

Dna-sekvens hjälper förståelse för uppkomsten av käkar

Mon, 28 Nov 2022 09:30:00 GMT

Regulatoriskt dna-sekvens som finns bevarad i käkförsedda ryggradsdjur märker käkledscellerna (magenta) i bakgrund av brosk och blodkärl (grönt) i huvudet hos levande zebrafiskyngel, sett underifrån. Foto/bild: Laura Waldmann

Forskare vid Uppsala universitet har upptäckt och karakteriserat en dna-sekvens som finns hos ryggradsdjur med käkar, till exempel hajar och människor, men som saknas hos käklösa ryggradsdjur, till exempel nejonögon. Det här dna:t är viktigt för utformningen av käkledsytorna redan under embryoutvecklingen.

Genetisk variation skapas i svampsporer

Tue, 15 Nov 2022 12:24:00 GMT

En så kallad häxring. Forskarna har utnyttjat dess tillväxtsätt för att undersöka genetisk variation i svampar.
Foto/bild: Markus Hiltunen

Den mesta av en svamps genetiska variation uppkommer i de ganska kortlivade svampsporerna. I mycelet, som svampen tillbringar den absolut största delen av sin livscykel som, skapas inte alls lika mycket variation. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Stora rovdinosaurier funna i Skåne

Thu, 13 Oct 2022 08:43:00 GMT

En del av en käke från en av dinosaurierna forskarna hittat i Norra Albert. Fyndet är drygt 200 miljoner år gammalt. Foto/bild: Grzegorz Niedzwiedzki

Drygt 200 miljoner år gamla fotavtryck av stora rovdinosaurier, liksom skelett från både dinosaurier, andra djur och växtfossil har hittats i lertäkten Norra Albert i norra Skåne. Fynden överraskade forskarna då de visar på att köttätande dinosaurier av den hör storleken fanns långt tidigare än vad som hittills varit känt.

Uppsalaexpedition till Grönland gör spektakulärt fossilfynd

Thu, 29 Sep 2022 07:59:00 GMT

Här är hela teamet på utgrävningsplatsen. Från vänster: Alex Chavanne, Grzegorz Niedzwiedzki, Per Ahlberg, Henning Blom, Martin Qvarnström och John Marshall.

Efter en mycket framgångsrik forskningsexpedition till Grönland är mer än 200 kilo fossilmaterial på väg till Uppsala. ”Våra fynd kommer att revolutionera bilden av landryggradsdjurens tidiga evolution”, säger Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi och expeditionens ledare.

Världens äldsta hjärta funnet i pansarhaj

Wed, 28 Sep 2022 14:26:00 GMT

Med hjälp av avancerad röntgenteknik har de inre organ hos pansarhajsfossil i den här kalkstensklumpen kunnat studeras. Foto/bild: Curtin University

Hur djur som levde för hundratals miljoner år sedan var uppbyggda invärtes är något forskare för det mesta får gissa sig till eftersom inälvor ruttnar bort. Men i 380 miljoner år gamla fossil från pansarhajar har forskarna nu hittat ytterst välbevarade hjärtan, magsäckar, levrar och tarmar.

Svampar viktiga i sötvattensmiljöernas ekosystem

Wed, 21 Sep 2022 13:35:00 GMT

Löven som faller i bäcken koloniseras snabbt av svampar som bryter ner dem och gör näringen tillgänglig för andra organismer i vattendraget. Foto/bild: Getty Images

Tillgång till sötvatten är helt nödvändigt för vår överlevnad. Utan det lider vi brist på dricksvatten, fisk att äta och möjlighet att bevattna åkrar. Sjöar, floder och pölar är dessutom hem för otaliga arter. Men hur de här känsliga ekosystemen är uppbyggda är inte helt känt.

Video som handlar om Ancient DNA

Mon, 20 Jun 2022 11:58:00 GMT

Arbetet kräver minutiösa förberedelser i form av speciella renrumsoveraller, masker och handskar för att minska föroreningsrisken. Foto/bild: Marcus Holmqvist

Idag kan avancerad dna-teknik hjälpa oss förstå hur människor och folkgrupper levde och interagerade för tusentals år sedan. Följ med in i Uppsala universitets Ancient DNA-laboratorium, som sätter ljus på forntida kvarlevor.

Lyssna på Per Ahlberg i forskarpodden

Fri, 25 Mar 2022 09:30:00 GMT

Ventastega - en tetrapod som levde under devontiden i vad som nu är Lettland. Foto/bild: Pavel Beznosov

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi, har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.

ERC-anslag till Fabien Burki

Fri, 18 Mar 2022 10:02:00 GMT

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut 313 nya ERC Consolidator Grants i 24 olika länder. Bland mottagarna finns två forskare vid Uppsala universitet: Maria Tenje och Fabien Burki. Dessutom delas ett ERC Starting Grant ut till Ingela Lanekoff.

350 år gammalt skelett i stenåldersgrav

Mon, 28 Feb 2022 13:01:00 GMT

Överkäke och tand från det 350 år gamla skelettet som tidigare hittats i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, och som har analyserats biomolekylärt. Foto/bild: Rita Peyroteo Stjerna

En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom att använda biomolekylär arkeologi, modern dna-teknik och historiska skrifter, har forskarna kunnat ringa in åldern på skelettet och mannens ursprung.

Dinosauriernas tidevarv slutade på våren

Thu, 24 Feb 2022 15:07:00 GMT

Jättemeteoriten som utrotade alla dinosaurier utom fåglarna slog ned under våren. Det har ett internationellt team av forskare kommit fram till genom att undersöka tunnsnitt, högupplösta synkrotronröntgenbilder och kol-isotoper från ben av fiskar som dog mindre än en timme efter meteoritnedslaget. Teamet presenterar nu sina resultat i tidskriften Nature.

Exponering för kemikalieblandningar under graviditet kopplas till försenad språkutveckling

Fri, 18 Feb 2022 06:59:00 GMT

Dagens riskvärderingssystem för kemikalier räcker inte för att upptäcka påverkan av kemikalieblandningar. Det visar en ny studie, som gjorts inom ramen för EU-projektet EDC-MixRisk och nu publiceras i Science. Genom att sammankoppla befolkningsstudier med experiment i cell- och djurmodeller kunde forskarna stärka en misstänkt risk för barns språkutveckling och utveckla nya principer för riskvärdering.

Tidigare okänd dinosaurievärld funnen i Polen

Fri, 14 Jan 2022 13:06:00 GMT

Det 199 miljoner år gamla fotavtrycket av en tvåbent rovdinosaurie är så välbevarat att till och med detaljer som klor och skinn kan urskiljas. Foto/bild: Grzegorz Niedzwiedzki

Vad som kan vara den största ansamlingen av dinosauriefotspår i Europa hittades sommaren 2021 i en lertäkt i Borkowice i Polen. Flera hundra mycket välbevarade avtryck av minst sju olika dinosauriearter påträffades. Och mycket mer finns att finna, menar forskarna.

Miljontestamente till mykologiforskning vid Uppsala universitet

Wed, 17 Nov 2021 14:16:00 GMT

Vid Uppsala universitet pågår forskning både om svamparnas diversitet (släktskap mellan olika svampgrupper) och om svamparnas ekologi. På bilden: falska oätliga honungschampinjoner. Foto/bild: Getty Images

Tack vare en donation på över 10 miljoner kronor från två privatpersoner kommer en ny stiftelse, ”Lennart och Kerstin Holms stipendiefond för mykologisk forskning” att bildas. Det här får stor betydelse för svampforskningen vid Uppsala universitet, som fördjupar sig i systematik, ekologi och evolutionsbiologi.

Mattias Jakobsson intervjuad i Rektorspodden

Mon, 08 Nov 2021 10:06:00 GMT

Fossila fotspår visar fotens utveckling

Mon, 18 Oct 2021 08:32:00 GMT

De äldsta kända fotspåren av förmänniskor har hittats på Medelhavsön Kreta och är minst sex miljoner år gamla, enligt ett internationellt team av forskare från Tyskland, Sverige, Grekland, Egypten och England. Studien har publicerats i tidskriften Scientific Reports och leds av leds av Uwe Kirscher och Madelaine Böhme vid universitetet i Tübingen.

Matvanornas betydelse för moderna hajars uppkomst

Mon, 18 Oct 2021 07:26:00 GMT

Tidslinje över håbrandsartade och gråhajsartade hajar under de senaste 83 miljoner åren. Foto/bild: José Vitor Silva

Tillgången på byten och förmågan att anpassa sig till förändrade miljöer har haft avgörande betydelse i hajarnas utveckling. En studie där över 3 000 hajtänder analyserats ger ny inblick i hur dagens hajgrupper uppkom. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Filippinsk folkgrupp har mest denisova-dna

Mon, 16 Aug 2021 06:47:00 GMT

Fältarbete på ön Luzon, i samband med studien. Foto/bild: Ophelia Persso

Den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon har den högsta uppmätta andelen gener från vår utdöda släkting denisovamänniskan. Det visar en ny studie ledd från Uppsala universitet. Denisovainslagen överträffar med råge den hos folkgrupper i Papua Nya Guinea som tidigare hade rekordet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Bakterie som misstänks ge sjukdom hos människa hittad hos svenska fladdermusfästingar

Mon, 09 Aug 2021 11:12:00 GMT

Den kortbenta fladdermusfästingen Carios vespertilionis tillhör familjen mjuka fästingar och föredrar generellt fladdermöss framför människor. Foto/bild: Peter Wilhelmsson

Den kortbenta fladdermusfästingen är en ganska vanlig blodsugare på fladdermöss i Sverige och det händer ibland att den också biter människor. I en ny studie beskriver forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet hur de funnit en art av borrelia hos fladdermusfästingar som de misstänker framkallar sjukdom hos människa. Det här är första gången arten påträffats i Sverige.

Ny skalbagge funnen i fossilt bajs från förmodad dinosauriesläkting

Fri, 02 Jul 2021 12:48:00 GMT

Silesaurus opolensis är en nära släkting till dinosaurierna, hjälpte forskarna att samla in och bevara skalbaggarna genom att svälja dem i massor för 230 miljoner år sedan. Foto/bild: Małgorzata Czaja

Den nya skalbaggsarten Triamyxa coprolithica är den första insekten någonsin att bli vetenskapligt beskriven från en koprolit (fossilt bajs). Ett hungrigt djur, förmodligen dinosauriesläktingen Silesaurus opolensis, hjälpte forskarna att samla in och bevara skalbaggarna genom att svälja dem i massor för 230 miljoner år sedan. Forskningen publiceras i tidskriften Current Biology.

Komplett dna från 35 000 år gammal kvinna klarlagt

Wed, 19 May 2021 11:06:00 GMT

Genomet från skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1 visar att hon är en föregångare till de jägare-samlare-grupper som levde i Europa fram till istidens slut. Foto/bild: Mattias Jakobsson

För första gången har man lyckats få fram hela genomet från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Nu har en forskargrupp, ledd av Mattias Jakobsson vid institutionen för organismbiologi, klarlagt hennes kompletta dna.

Ny studie förklarar hur plastkemikalier kan orsaka lägre IQ

Wed, 19 May 2021 11:00:00 GMT

I en ny studie söker forskarna förklara varför exponering för ämnet bisfenol F under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder,

Plastkemikalien bisfenol F kan framkalla förändringar i en gen som är viktig för neurologisk utveckling. Det har forskare vid Uppsala universitet och Karlstads universitet upptäckt. Mekanismen kan förklara varför exponering för ämnet under fosterstadiet kan kopplas till lägre IQ vid sju års ålder, ett samband samma forskargrupp tidigare sett.

Stort ERC-anslag till forskning om landryggradsdjurens uppkomst

Thu, 22 Apr 2021 12:33:00 GMT

Per Ahlberg forskar om landryggradsdjurens uppkomst. Här med en fossil käke av den kvastfeniga fisken Polyplocodus – sannolikt en nära släkting till de första tetrapoderna. Foto/bild: Mikael Wallerstedt

Uppsala universitet får ett av bidragen när Europeiska forskningsrådet (ERC) nu har fördelat bidrag inom utlysningen av 2020 års ”ERC Advanced Grants”. Uppsalabidraget på 2,4 miljoner euro går till Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi, som forskar om spåren efter våra mer än 360 miljoner år gamla förfäder – de så kallade tetrapoderna – för att förstå mer om landdjurens ursprung.

Största dna-kartläggningen av inflyttningsvåg till Filippinerna

Thu, 25 Mar 2021 09:21:00 GMT

Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem stora inflyttningsvågor. Det visar den mest omfattande kartläggningen som har gjorts av de genetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och antyder att migrationsvågorna till stor del styrts av klimatförändringar.

Nya ledtrådar till hur landdjurens benmärg utvecklades

Wed, 03 Mar 2021 09:42:00 GMT

Bilden visar den uppdelade inre uppbyggnaden av ett ben från den 380 miljoner år gamla lobfeniga fisken Eusthenopteron (vänster) som skiljer sig från den öppna märghålan i tetrapodens överarmsben. Foto/bild: Sophie Sanchez

När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land.

Miljögifter påverkar grodors barn och barnbarn

Tue, 16 Feb 2021 15:17:00 GMT

En ny studie visar att bekämpningsmedel kan orsaka effekter som förs vidare till flera generationer grodor. Foto/bild: Giuliano Petreri

Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet.

Långvarig stress orsakar genförändringar i kycklingar

Fri, 13 Nov 2020 15:28:00 GMT

Forskarna har sökt efter tecken på hur långvarig stress kan påverka kycklingarnas gener, så kallade epigenetiska förändringar. Foto/bild: Matton

Hur kan man mäta stress hos djur? Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu funnit att så kallade epigenetiska markörer skulle kunna användas för att upptäcka långvarig stress hos kommersiellt uppfödda kycklingar. Det här kan på sikt leda till förbättrade förhållanden inom djuruppfödningen. Studien har publicerats i tidskriften Frontiers in Genetics.

Kraftiga tidvatten kan ha drivit på fiskarnas utveckling

Thu, 29 Oct 2020 08:22:00 GMT

Simulering av tidvattnet vid slutet av den geologiska perioden silur. Färgerna anger tidvattenhöjden i meter för två olika tidvattenparametrar. Foto/bild: Mattias Green/Bangor University

Stora skillnader mellan ebb och flod för runt 400 miljoner år sedan kan ha startat utvecklingen av benfiskar och landlevande ryggradsdjur. Den teorin får nu stöd av forskare i Storbritannien och vid Uppsala universitet som för första gången använt etablerade matematiska modeller för att simulera tidvatten på jorden under den här perioden. Studien är publicerad i Proceedings of the Royal Society A.

Avancerad bildteknik visar dinosaurieungen inuti sitt ägg

Mon, 31 Aug 2020 13:12:00 GMT

Med hjälp av synkrotronröntgen har forskarna skapat en bild av kraniet från ett sauropod-embryo, inklusive de delar som var inbäddade i sten. Foto/bild: Kundrát et al

I en ny vetenskaplig artikel ger forskare från bland annat Uppsala universitet en glimt av hur en långhalsad dinosaurie-baby såg ut inuti sitt ägg innan kläckning. Forskargruppen kunde med avancerad visualiseringsteknik se även små och sköra delar av embryot som låg inbäddade i sten. Fynden beskrivs i tidskriften Current Biology.

Tuatarans arvsmassa visar dess spännande historia

Fri, 07 Aug 2020 10:48:00 GMT

Tuataran kan bli över 100 år gammal. Foto/bild: Nicola Nelson

Ett internationellt forskarteam har kartlagt genomet hos tuataran, en sällsynt reptil som endast finns på Nya Zeeland. Arten, som också kallas bryggödla på svenska, bildade en egen evolutionär gren redan för 250 miljoner år sedan. I den nya studien har forskarna bland annat kunnat se att tuataran har fler gener som skyddar mot åldersrelaterade skador än något annat undersökt ryggradsdjur. Forskningen publiceras i tidskriften Nature.

Ny kunskap om kontakten mellan olika stenålderskulturer

Mon, 08 Jun 2020 07:06:00 GMT

Mannen i grav 54 från det gropkeramiska gravfältet Ajvide på Gotland är begravd i raklångt ryggläge, typiskt för gropkeramiska gravar. Foto/bild: Göran Burenhult

Vilken sorts utbyte hade stenålderns olika kulturer med varandra? I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information för att bättre förstå kulturella influenser från stridsyxekultur som påträffats i gravar från den så kallade gropkeramiska kulturen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Physical Anthropology.

DNA från Dödahavsrullarna en ny ingång till historien

Wed, 03 Jun 2020 08:03:00 GMT

Dödahavsrullarna består av 25 000 fragment av pergament och papyrus som hittades 1947 i Qumran på Västbanken. De gömdes undan där år 70 e. Kr. och är ungefär 2 000 år gamla. Foto/bild: Courtesy of the Israel Antiquities uthority. Shai Halevi

Forskare vid Uppsala universitet har, tillsammans med kollegor i Israel, lyckats utvinna DNA ur de över 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. Informationen om djuren vars skinn använts till pergament gör det möjligt för historiker att dra slutsatser om vilka textfragment som hör ihop men också om hur pass representativa texterna verkligen är för judendomen vid den här tiden.

Film om Evolution och Utvecklingsbiologi

Wed, 13 May 2020 13:15:00 GMT

Tusentals tänder ska berätta hajarnas långa historia

Tue, 10 Mar 2020 12:31:00 GMT

Doktoranden Mohamad Bazzi med en lamniform hajtand i handen. Foto/bild: Jordi Estefa

Hajar har funnits ungefär 450 miljoner år på jorden. De överlevde katastrofen som utrotade dinosaurierna, men från och med denna händelse ändrades balansen mellan två viktiga hajgrupper. I sitt avhandlingsarbete undersöker Mohamad Bazzi vilka typer av hajar varit mest framgångsrika under olika tidsperioder.

Per Ahlberg i Vetenskapens värld

Mon, 02 Mar 2020 11:57:00 GMT

Träffa våra forskare på Scifest!

Mon, 02 Mar 2020 08:35:00 GMT

Den 5-7 mars arrangerar Uppsala Universitet och SLU vetenskapsfestivalen Scifest på Fyrishov. Många forskare från Institutionen för Organismbiologi kommer att vara där.

Professor Joëlle Rüegg intervjuad i TV4

Mon, 10 Feb 2020 12:01:00 GMT

Carina Schlebusch ny Wallenberg Academy Fellow

Tue, 03 Dec 2019 15:14:00 GMT

Carina Schlebusch, Terje Falck-Ytter och Haining Tian vid Uppsala universitet har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Utnämningen kommer med ett femårigt anslag som ska främja långsiktighet i forskningen.

Björkénska priset för framstående forskning till evolutionsbiolog och paleontolog

Fri, 29 Nov 2019 14:58:00 GMT

Per Ahlberg, professor inom evolution och utvecklingsbiologi vid institutionen för organismbiologi och Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi vid institutionen för geovetenskaper har utsetts till 2019 års mottagare av Björkénska priset – ett av Uppsala universitets största vetenskapliga pris för framstående forskning.

2019 års Oscarspris till Grzegorz Niedzwiedzki och Yaffa Epstein

Fri, 29 Nov 2019 10:40:00 GMT

Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats Yaffa Epstein vid juridiska institutionen och Grzegorz Niedzwiedzki vid institutionen för organismbiologi.

Ny upptäckt sprider nytt ljus över tidigaste fyrfotadjuren

Mon, 28 Oct 2019 09:51:00 GMT

Konstnärlig tolkning av hur det kan ha sett ut i Sosnogorsklagunen för 372 miljoner år sedan. Konstnär: Mikhail Shekhanov för Ukhta Museum of Local History.

Mycket välbevarade fossil från Ryssland kastar ett nytt, och lite förvånande, ljus över de allra tidigaste fyrfotadjuren, tetrapoderna. Tetrapoder var den grupp djur som tog det evolutionära klivet från vatten till land och på detta sätt blev förfäder, inte bara till amfibier, reptiler, fåglar och däggdjur, utan också till oss människor. Upptäckten av den nya arten, Parmastega, presenteras av Uppsalaforskare i tidskriften Nature.

DNA-studie kastar nytt ljus över stridsyxekulturen

Mon, 21 Oct 2019 10:42:00 GMT

Skelett från man som kopplas till den skandinaviska stridsyxekulturen som uppstod för ungefär 5 000 år sedan. DNA från denna individ analyserades i studien. Foto/bild: Jonas Karlsson, Östergötlands museum

I en ny tvärvetenskaplig studie har forskare kombinerat arkeologisk och genetisk information med isotopdata för att bättre förstå de demografiska processerna bakom stridsyxekulturen och dess intåg i Skandinavien. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Fotosyntes i mörkret

Mon, 23 Sep 2019 13:39:00 GMT

Första pris vid posterpresentation

Mon, 23 Sep 2019 11:06:00 GMT

Ny artikel om dopaminneuroner

Mon, 23 Sep 2019 08:15:00 GMT

Flygödlor från sen jura åt samma föda som dagens flamingor

Mon, 02 Sep 2019 13:51:00 GMT

Koproliterna innehåller många små matrester inklusive foraminiferer (små skalförsedda amöbor), små skal från havslevande ryggradslösa djur och möjliga borst från havsborstmaskar. Foto/bild: Qvarnström mfl.

Dagens flamingor filtrerar ut sin föda från vatten, vilket gör att deras bajs innehåller många rester av mikroskopiskt små byten. I en ny vetenskaplig artikel beskrivs väldigt likt innehåll från över 150 miljoner år gammalt fossiliserat flygödlebajs. Det är det första direkta beviset på att vissa flygödlor från sen jura också var filtrerare och åt liknande föda som dagens flamingor.

Svampstudier ger ny kunskap om skadliga mutationer i celler

Mon, 12 Aug 2019 09:20:00 GMT

Häxringar har historiskt sett omgärdats av diverse övernaturliga fenomen, så som spår efter häxors kittlar, dansande älvor eller andra magiska varelser. Foto/bild: Markus Hiltunen

Långlivade svampar som växer i så kallade häxringar samlar på sig förvånansvärt få mutationer över tid, vilket tyder på att de har ett väl utvecklat skydd mot skadliga mutationer. Resultaten, som publiceras i den ansedda tidskriften Current Biology, är intressanta ur både medicinskt och evolutionsbiologiskt perspektiv.

Uppsalabotanist hedras i Addis Abeba

Wed, 26 Jun 2019 14:16:00 GMT

Inga Hedberg i tjänsterummet på institutionen för organismbiologi

I maj åkte Inga Hedberg tillbaka till Addis Abeba för att hedras för sitt arbete med Flora of Ethiopia and Eritrea som färdigställdes för tio år sedan. En flora i 8 volymer som nog inte hade blivit av utan Inga och Olle Hedberg.

Artikel utsedd till andrapristagare av Journal of Neurochemistry

Mon, 06 May 2019 06:47:00 GMT

Stenålderns europeiska megalitgravar var familjegravar

Mon, 29 Apr 2019 08:42:00 GMT

Grav i Primerose, Irland, efter utgrävning. Forskning visar att det finns en kontinuitet på fädernesidan över tid, med samma y-kromosom som återkom om och om igen. Foto/bild: Göran Burenhult

Människorna som begravdes i stenålderns megalitgravar eller stenkammargravar var nära släkt med varandra. Det har en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet slagit fast efter att ha undersökt gravar på Gotland, Irland och i Skottland. Släktskapsbanden kunde spåras längre än tio generationer. Forskningsresultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Träffa biologer på scifest!

Fri, 08 Mar 2019 08:18:00 GMT

Mattias Jakobsson medverkar i "De första svenskarna" på SVT

Wed, 20 Feb 2019 12:06:00 GMT

Nya upptäckter om den 210 miljoner år gamla härskarödlan

Mon, 04 Feb 2019 07:43:00 GMT

Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Foto/bild: Gerard Gierlinski

Koproliter (fossilt bajs) från den dinosaurieliknande härskarödlan Smok wawelski innehåller många bitar av större ben. Denna upptäckt har fått forskare vid Uppsala universitet att dra slutsatsen att Smok wawelski tuggade i sig ben för att få i sig salter och märg, ett beteende som ofta förknippas med däggdjur men inte reptiler.

Lavar är mer komplexa än man trott visar DNA-analys

Mon, 21 Jan 2019 07:54:00 GMT

Varglaven har tre aktiva svampar. Foto/bild: Veera Tuovinen

En lav består av svampar och alger som lever tillsammans i en så kallad symbios. Nu kan forskare från Uppsala universitet visa att det inte bara förekommer två svampar i varglav – utan tre. Den tredje, Tremella, uppträder i en tidigare okänd jästform. Dessutom visar forskarna att denna tredje svamp återfinns i direkt kontakt med algen, en omständighet som tyder på att den är aktiv i symbiosen. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

Gigantisk ”kusin” till däggdjuren funnen

Mon, 26 Nov 2018 08:40:00 GMT

Skelett av Lisowicia bojani, en nyupptäckt ”kusin” till däggdjuren. Lisowicia bojani var ungefär lika stor som en nutida elefant. Foto/bild: Tomasz Sulej

Under perioden trias (252 – 201 miljoner år sedan) levde däggdjursliknande reptiler kallade therapsider tillsammans med föregångare till dinosaurier, krokodiler och grodor. De var föregångare till dagens däggdjur. Forskare vid Uppsala universitet har nu tillsammans med polska kollegor identifierat en ny therapsid-art, stor som en elefant, som tidigare passerat obemärkt under den vetenskapliga radarn. Resultaten publiceras i Science.

Ny Archaeopteryx-art upptäckt

Mon, 05 Nov 2018 08:11:00 GMT

Rekonstruktion av Archaeopteryx albersdoerferi av Zhao Chuang. Foto/bild: Zhao Chuang

Efter sju år av vetenskapliga undersökningar kan forskare konstatera att en ny art av dinofågeln Archaeopteryx har hittats, Archaeopteryx albersdoerferi. Flera forskare från Uppsala universitet är delaktiga i studien, vars resultat visar att den nya arten är ungefär 400 000 år yngre än de andra Archaeopteryx som tidigare har påträffats.

Gener bakom syskonmord i svampvärlden kartlagda

Mon, 15 Oct 2018 09:32:00 GMT

Själviska gener är gener som sprids vidare till nästa generation men som inte har någon fördel för individen i stort och kan ibland vara skadliga. Forskare vid Uppsala universitet har för första gången sekvenserat, eller kartlagt, två stycken själviska gener i mögelsvampen Neurospora intermedia som får svampsporer att döda sina syskon. Oväntat nog var generna inte släkt med varandra, vilket kan tyda på att själviska gener är vanligare än vad man tidigare trott.

Nya rön om dopamincellers funktion vid beroende

Thu, 30 Aug 2018 11:09:00 GMT

66 miljoner år gammal katastrof påverkar fortfarande hajar

Mon, 06 Aug 2018 07:07:00 GMT

För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajsorter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp i snabb fart träda fram, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillsammans med andra närbesläktade grupper är de dominerande hajsorterna. Det visar en ny studie, där forskare från Evolution och utvecklingsbiologi (Uppsala Universitet) och University of New England har undersökt hundratals fossila hajtänder.

Kriget i jorden: Global studie visar hur mikroorganismer konkurrerar

Mon, 06 Aug 2018 06:57:00 GMT

Forskare vid Systematisk biologi (Uppsala Universitet), SLU, Tartu universitet och European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg har tillsammans genomfört den första globala genomiska kartläggningen av bakterier och svampar i jord. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature, visar att bakterier och svampar kämpar konstant om tillgång till näring. Som vapen produceras en mängd olika antibiotiska ämnen samtidigt som resistenser utvecklas som motmedel.

Niclas König tilldelas stipendium från Hjärnfonden

Mon, 25 Jun 2018 08:02:00 GMT

Bekämpningsmedel försämrar fortplantningen hos grodor

Thu, 14 Jun 2018 10:45:00 GMT

I en ny studie har forskare från Sverige och Storbritannien undersökt hur det hormonstörande ämnet linuron påverkar fortplantningen hos den västafrikanska klogrodan, Xenopus tropicalis. Forskarna fann att linuron, som används som bekämpningsmedel, försämrade hanarnas fertilitet samt att yngel utvecklade äggstockar istället för testiklar i högre utsträckning vilket försköt könsfördelningen till fler honor.

Per Ahlberg invald i europeisk vetenskapsakademi

Mon, 14 May 2018 14:04:00 GMT

Årets ljushuvud

Mon, 07 May 2018 08:10:00 GMT

Iberiska halvöns genetiska historia

Tue, 24 Apr 2018 11:37:00 GMT

I en tvärvetenskaplig studie har en internationell grupp forskare använt sig av arkeologiska och genetiska data tillsammans med isotopanalyser för att fånga 4 000 år av Iberiska halvöns förhistoria. Forskare från Människans Evolution är medförfattare till studien.

Ny rapport om riskanalyser för bekämpningsmedels påverkan på groddjur och reptiler

Mon, 26 Mar 2018 11:51:00 GMT

Fossil berättar om hur första dinofågeln Archaeopteryx kunde flyga

Mon, 26 Mar 2018 08:11:00 GMT

Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell forskargrupp har använt synkrotron-mikrotomografi för att kunna hitta svar på frågan utan att skada fossilen. Resultaten visar att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.

Genetiska analyser avslöjar hur Skandinavien befolkades efter istiden

Tue, 20 Mar 2018 15:12:00 GMT

Fjällig ringtråding – genomet klarlagt

Tue, 20 Mar 2018 15:08:00 GMT

Genomik avslöjar dinoflagellaternas släktskap

Mon, 19 Mar 2018 15:15:00 GMT

Fentagg berättar om evolutionen

Mon, 19 Mar 2018 14:54:00 GMT

Vattenbrist utlöser bildandet av extra vattentransporterande ledningsvävnad i växtrötter

Mon, 19 Mar 2018 14:12:00 GMT

Häxringarnas mikrobiom kartlagt

Mon, 19 Mar 2018 13:03:00 GMT

Nästan bara män migrerade från stäpperna i öst till Europa för 5000 år sedan

Thu, 23 Feb 2017 10:35:00 GMT

Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern.
Läs mer

Biologisk mångfald i fokus på Systematikdagarna 2016 - i Uppsala

Wed, 16 Nov 2016 08:16:00 GMT

Årets Systematikdagar, de tolfte i ordningen, äger rum 21-22 november i Uppsala. Forskare och andra intresserade av taxonomi och systematik samlas för att lyssna på varandra, diskutera och utbyta erfarenheter. Systematikdagarna vänder sig också till en bred publik och det behövs inga särskilda förkunskaper för att kunna hänga med i programmet och den naturintresserade allmänheten är välkommen att ta del av föreläsningarna.

Läs intervjun med en passionerad växtsystematiker

Wed, 14 Sep 2016 07:32:00 GMT

Som forskare i systematisk botanik har Magnus Lidén upptäckt omkring 150 nya blomväxter. De stundtals strapatsrika exkursionerna har tagit honom till bland annat Indien, Kina och Iran. Läs intervjun!

Sandra Baldauf får Björkénska priset

Wed, 07 Oct 2015 11:25:00 GMT

Sandra Baldauf, professor vid institutionen för organismbiologi, har utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.

Emaljen i tänderna uppstod först i huden

Thu, 24 Sep 2015 07:52:00 GMT

När i evolutionen uppkom egentligen emaljen som vi har i våra tänder? Och var i kroppen dök den först upp? I det senaste numret av tidskriften Nature presenterar forskare från Uppsala och Kina data från två vitt skilda forskningsområden, paleontologi och genomik, som tillsammans ger ett tydligt men oväntat svar på frågan: emaljen uppkom i huden och flyttade till tänderna långt senare.

Läs mer här

Häxring ska avslöja svampars parasex

Tue, 08 Sep 2015 13:57:00 GMT

Nu hoppas svenska forskare för första gången få bevis för att svampar är parasexuella även i naturen. Läs mer och lyssna på Vetenskapsradions veckomagasin

Stensiö Award till Sophie Sanchez

Tue, 01 Sep 2015 08:50:00 GMT

Sophie Sanchez vid avdelningen för Evolution och Utvecklingsbiologi, institutionen för organismbiologi har tilldelats Stensiö-belöningen, ett pris uppkallat efter den svensk paleozoologen Erik Stensiö.

Fästingarna sprider sig norrut

Mon, 24 Aug 2015 08:53:00 GMT

De svenska fästingarterna sprider sig norrut. Tomas Jaenson, professor vid Uppsala universitet, har forskat på fästingar sedan 1980-talet. Jaenson menar att klimatförändringarna är en starkt bidragande orsak. Lyssna på inslag på P4 Västerbotten

Bättre miljöriskbedömning av läkemedel

Wed, 29 Jul 2015 08:28:00 GMT

Läs artikeln om bättre miljöriskbedömning av läkemedel som uppmärksammas i i EU kommissionens nyhetsbrev.

Massutrotning av djurarter och insekter

Mon, 22 Jun 2015 09:02:00 GMT

Enligt en ny studie som publicerats i Science Advances dör djurarter ut ungefär 114 gånger snabbare än vanligt. Forskarna bakom studion menar att det tyder på att jorden är på väg in i den sjätte stadiet av utrotning. Hör Carl Folke och Maria Schultz från Stockholm Resilience Center och Per Ahlberg professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet berätta om vad det är som håller på att hända och hur vi kan förhindra det.

Nya rön om pekingmänniskan

Mon, 11 May 2015 11:56:00 GMT

Nya rön om pekingmänniskan, artikel i UNT 2015-03-12

Optogenetik i hjärnans belöningssystem

Fri, 10 Apr 2015 11:23:00 GMT

2015-05-12

Den ljusdrivna metoden optogenetik har haft stor genomslagskraft inom neurovetenskapens olika områden, inte minst för att förstå hur de nervcellsnätverk som är involverade i olika slags beroenden fungerar. I en reviewartikel som publiceras denna vecka i Trends of Neurosciences beskriver Stéfano Pupe och Åsa Mackenzie, funktionell neurobiologi, de studier som hittills bedrivits inom forskarvärlden med målet att optogenetiskt aktivera eller inaktivera olika cellpopulationer i VTA-området för att ta reda på hur dessa populationer bidrar till belönings- och aversionsrelaterade beteenden.

Hjärnfonden belönar Åsa Mackenzie

Tue, 16 Jun 2015 11:31:00 GMT

En av de forskare som fått ta del av Hjärnfondens anslag är professor Åsa Mackenzie, forskare vid Uppsala universitet som jobbar med hjärnans belöningssystem. Hennes forskning handlar om att förstå hur hjärnan fungerar vid de val vi gör och de beslut vi fattar varje dag.

Läs mer på Hjärnfondens hemsida

Nya rön om dopamincellers funktion vid beroende

Mon, 24 Sep 2018 09:30:00 GMT

Niclas König tilldelas stipendium från Hjärnfonden

Mon, 24 Sep 2018 09:12:00 GMT

Science Summit

Thu, 28 Apr 2016 09:45:00 GMT

Zebrafiskfaciliteten presenterar på svenskt näringslivs årsstämma

Thu, 19 May 2016 09:40:00 GMT

Möt oss på SciFest 2016: 3-5 mars

Wed, 02 Mar 2016 09:24:00 GMT

Den 3-5 mars intar vetenskapsfestivalen SciFest multihallarna i Fyrishov. Årets tema är framtidsstaden. Zebrafiskfaciliteten deltar och visar upp hur embryon utvecklas samt hur man jobbar i ett fisklab.

En ny zebrafisk Crispr/Cas9 teknologi erbjuds vid SciLifeLab

Thu, 11 Jun 2015 11:10:00 GMT

Zebrafiskfaciliteten vid SciLifeLab har deltagit vid utvecklandet av en metod där riktade mutationer utförs i zebrafisk i högt tempo. Studien presenteras i Juli-utgåvan av tidskriften Genome Research. Zebrafiskfaciliteten erbjuder denna teknologi som en service åt Svenska forskare. För mer information se SciLifeLabs nyhetsweb.

9:e Europeiska Zebrafiskmötet i Oslo 28/6-2/7 2015

Thu, 04 Jun 2015 11:27:00 GMT

Den 28 juni till 2 Juli hålls det nionde Europeiska Zebrafiskmötet i Oslo. Mer information finns att få via följande länk: 9th EZM Oslo 2015

Besök oss under SciLifeLabs Öppet hus dag 27/5

Wed, 27 May 2015 11:22:00 GMT

Passa på och besök oss under SciLifeLabs Öppet Hus dag den 27 maj 2015. Mellan 13.00-13.45 är du välkommen att besöka vår facilitet samt ställa frågor om zebrafisk som modellsystem.

SciLifeLab day in Stockholm 29 april 2015

Wed, 29 Apr 2015 11:18:00 GMT

Årets SciLifeLab dag hålls i Aula Medica på Karolinska Institutet den 29 april. För mer information: SciLifeLab day 2015

Ambassadörsbesök

Wed, 22 Apr 2015 11:11:00 GMT

Zebrafiskfaciliteten deltar vid en labutställning då Uppsala universitet och SciLifeLab gästas av ambassadörer från 21 olika länder.

SciFest 19-21/3 - Kom och hälsa på oss!

Fri, 20 Mar 2015 12:01:00 GMT

Den 19-21 mars 2015 hålls SciFest i multihallarna på Fyrishov.